- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del I. Skrifvelser till offentliga myndigheter och till Kungl. Vetenskapssocieteten i Upsala /
33

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ined stor båt föras från gambla Luleå hela 8 milen till Hares
[= Harads], gå till fots flera mil wid Pajarim inan han kommer
till Joekmocks kyrkia i Luleå Lappmark, åter både segla och gå
innan Purkijaur wisar sig, så att ingen utom wägwisare kan
passera, och således allmänt blifvver bekant på en ort, där få färdas.

Bygdes här ett hus wid Caratsforssen och där uti bodde den
som pärleplanteringen bewakade, kunne wäll aldrig någon komina
ut i forsen med flotta, utan att observeras; ty pärlemusslorne finnas
på diupet och ej wid landet, ej häller är någon tillgång till forsen
utan med flotta.

Sättet att där upfiska Musslorna war wäll det aldra grofwaste
med långa trädtänger af 2 famnars längd, men kunne snart hielpas
med där till tjenligare instrumenter af jern, om inrättning gjordes.

Jag skulle tycka, fast jag tillstår mig det icke hafwa försökt,
men ser ingenting som hindrar, at de imprågnerade musslor kunne
åter nedsänkas uti en bur af Ståhltråd, att bequämligare återfås,
d/i pärlorna äfter några åhr skulle uttagas. Men för öfrigt är det.
wist, att då de nedläggas åter på bottnen i floden, kunna de icke
flytta sig 1 quarter där ifrån, utan blifwa som ostron quarliggandes,
ty de äga inga delar att flytta sig utur stället. Åljest kunne man
ock med stenar gjöra dammar i forsen, lika som Osterdamarne
gjöras i Engeland.

At hålla saken hemlig komme altså endast an på
pärle-makarens beskedlighet, ty skulle jag tycka, att här till tjenligast
utwaldes någon stadgad och mogen karl, som hade famille men
af olyckor kommit af sig, at han räknade detta för sin högsta
för-mon; har porcellains fabriquen i Saxen kunnat hållas hemlig, ser
jag ej mera omöglighet här ligga i wägen.

Pärlemusslor gifwas i flere länder, men i intet mig bekant, så
många och allmänna, som hos oss. I de store Ryske Siberiske
floder har jag nyligen haft underrättelse, att de icke skola finnas;
altså är man tämmelig säker på den sidan. Ifrån Norska och
wästra sidan kan ingen komma hit utan att gå öfwer fjellen,
passera Quickjocks kyrkia, föras sedermera hela 10 milen med båt,
gå wissa trakter, sättas öfwerj till Purkijaur, hwilket alt icke kan
ske utan wägwisare, roddare och flera ombyten af lappar, så att
en främling aldrig här kan passera, utan allas wettenskap.

Originalet, helt och hållet skrifvet af Linné, eges af Linnean Sociely i
London.

Linnés brefväxling 1.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free