Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eyenljändigra originalet Annes i Riksarkivet (Ups. Kansl.-Emb:s Handi.)-
1 Den akademiska disputationen Cui bono? utgafs i Oktober 1752, ocli
följande år en svensk öfversättning af respondenten Christopher El. Gedner med
titel: Hvartil duger det?
8 Kansleren (C. Ehrenpreus) svarade den 12 Oktober på detta bref och
yttrade däri:
»Jag har med mycket nöje igenoinläsit sä wäl Herr Archiaterns
beha-geliga skrifwelse af d. 9 i denna månad, som den medskickade Disputationen
om Cui Bono. Jag tilstår at ämnet i början föreföll mig besynnerligt, hälst
det både Theologice och Philosophice kunde uti en widsträkt rymd drifwas,
men sedan jag af sielfwe Disputationen med fägnad sedl, att den med förnuft
och qwickhet är författad, och i alla delar likt de arbeten, som under H:r
Archiaterns granskning och inseende i dagsliuset komma, så kan jag eij annat
än vvara nögd med dess publicerande, och Anner äfvven för det allmänna
nyttigt om den på Modersmålet blefvvo ölwersatt, och om mig då frågas. Cui
Bono? Så swaras: det är et alster af den Wittre Linnaei hiärna, som willigt
undervvisar sine kiäre Landsmän ifrån högsta kungasätet til lägsta
Torpar-hyddan. Skjäl nog at blifwa almänt. För öfrigit önskar jag respondenten
lycka, förkoiring och framsteg på dygdens och ärans vväg, samt at hans snille
och kunskap i framtiden mätte likna hans vvärda lärofäders frägd och han
således äfvven som de blifwa omnibus bonus».
29.
Högwälborne H:r Grefwe, Kongl. Maij:ts
och Rikets Råd, President, Academiae Canceller,
samt Riddare och Commendeur af K. M:ts orden.
Innelychte af Eders Höggrefl. Excellence med mig höggunstigast
communicerade Kongl. Carnmar Collegii resolution, angående
giöd-sel från Stallet i Upsala till slots trägården, har jag härmedelst
den ähran allerödniiukast återställa.
Academiae trägården har ifrån den första tiden, jag här å
nyo anlade trägården, årligen låtit hämta ifrån Riddstallet
Strö-giödsel och den betalt till stalldrängarne med Vs dir lasset och
där af årligen consummerat 00, 70, högst 100 lass, alt som man
fått mer äller mindre rare fröen.
Alla Indianiska vväxter, som finnas inter tropicos, kunna
hwar-ken af sine fröen utkläckas äller updrifwas, utan drifbänkar.
Drif-bänkar kunna hos oss utan strögiödsel icke ärnås, ty garfwarne
bruka ej Ekbark till den qvantitet at man af dem kan få lasstals,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
