Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål, som med min Embetes plickt hafwa gemenskap, icke kan
uppå något sådant hafwa afseende. Facultetens tancka, hwilcken
Eders HögGrefwelige Excellences högt uplyste ompröfwande
underställes, är gemensam och uppå lika grund och afsickt bygd. Wi se
med olust att Rothman lupit till sitt förderf, och ej welat låta rädda
sig. Men detta lärer ej få gälla, när frågan är om ett högre
ändamål, och när eftergifwenhel för en Persons räddande kan blifwa
räknad för eftergifwenhet uti det allmännas tjänst.
Faculteten framhärdar med djupaste wyrdnad
Eders HögGrefwelige Excellences
underdån ödmiukaste tienare
Upsala d. 11 Maji Carl Linnaeus Nils Rosén.
1753 h. t. Dec.
Finnes i Riksarkivet (Ups. Kansl.-Emb:s Handl.). Renskrifvet af annan
person; endast underskriften (utom Roséns namn) af Linnés hand. 1
1 Jacob Gabriel Rothman, son till Linnés faderlige gynnare och kunnige
lärare vid Wexiö gymnasium, var född 1721 och blef student i Upsala 1741.
Under en del af sin studenttid vistades han i Linnés hus och åtnjöt där både
undervisning och underhäll. Ar 1747 blef han utnämnd till prosektor och fick
sedan tillstånd att företaga en utländsk resa. Då han ännu två månader efter
permissionstidens utgång ej afhörts, nödgades Linné, såsom dekatius, anmäla
detta i Consistorium (d. ä"/s 1751). Oaktadt upprepade uppmaningar och
varningar tredskades han att icke återvända, utan kvarstannade i Paris. Till sist
förklarades han (d. *®/u 1755) af Consistorium afsatt, men slapp dock att återbära
de under sin själftagna bortovaro uppburna lönerna och stipendierna. Att han
äfven hänvändt sig till kansleren, framgår af det här ofvan meddelade.
Om R:s senare öden må här blott nämnas, att han fick någon befattning
i London, dit han efter ett hastigt besök i Sverige 1762 återvände; kom därpå
1765 tillbaka till Stockholm och blef samma år af Vetenskapsakademien
pris-belönt för en af handling: Skäl och Orsaker til Swemka Folkets Utflyttning;
sysselsatte sig därefter med öfversättning af franska arbeten samt politiskt
skriftställen i mösspartiets tjänst, hvarför han till belöning 1767 erhöll
före-ståndareskapet för »Handelsbalanscontoiret»; ådrog sig allmän ovilja för den
hätska tonen och de våldsamma personliga angreppen i sin politiska publikation
Philolaus Parrhesiastes eller den pratsjuke Fritalaren (32 n:r), hvarför
han, då hattpartiet 1769 kom till makten, ansåg klokast att rymma ur landet;
återvände dock ej långt därefter till Stockholm, där han afled 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
