Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ihres åsikter, och häri instämde ’Consistorium academicum; blott tvenne
professorer voro af en i viss mån afvikande mening. Den ene af dem var Linné,
som afgaf ofvanstående votum, hvilket hade till påföljd, att kanslern
återremitterade handlingarne, på det att Ihhe skulle få tillfälle att afgifva ytterligare
förklaring. Slutresultatet blef dennes fullständiga seger.
76.
Memorial.
Alla menniskors uppehälle grundar sig på privata
oecono-mien. Privata oeconomien är intet annat, än culture af stenar,
wäxter och djur; ty annat, utan elernenterna, hafwom wi intet i
hela werlden; och utaf desse 3 hämtas rudimaterierne til all ting.
På den privata oeconomien stödjer sig den allmänna, så at
intet rike kan bestå utan privat oeconomie. Den willaste
ödemark, uti hwilken knapt en sparf skulle kunna föda sig, kan
igenom god oeconomie blifwa det härligaste land.
Ju längre man kommer åt norden, ju swårare blifwer
cultu-ren‘ der sielfwa kölden står emot vegetation. Menniskorna, som
sielfwa först kommit ifrån de wärma länder, och sedermera
ut-widgat sig åt de kallare, hafwa äfwen fördt med sig sädes
wäx-terna och andre fruktbara träd och örter ifrån et warmare climat;
är alltså intet underligit, at desse mer lida af wår köld och altså
hos oss med större beswär cultiveras. Detta är orsaken,
hwar-före wåra widsträckta länder, jernte fiällen i Wärmeland, Dalarne
och Jemtland, Ångermanland, Öster- och Wäster-Bothn, utom
Lappland, än i dag bestå til en stor del af willa skogar, widt
sträckte Finnemarker, stora öknar och allmänningar, som mycket
få inbyggare kunna nära och föda. Wore icke kölden här så
häftig, hade desse länder långt för detta blifwit lagde til åkerfält;
ja, wore icke den häftiga kölden här i Svverige så stark, kunde
wårt Fädernesland föda 10 å 20 gånger flere inbyggare än det nu
med plats kan uppehålla.
Engelsmännerne, som fram för andra flitigt arbetat uti
privata oeconomien, hafwa ändteligen giordt sitt land millioners
båtnad, sedan de påfunnit at föra ifrån America, och de der med
England under lika högd liggande provincier, hwarjehanda
gräs-wäxter och trän, utan at längre hålla sig wid gamla gnidet med
de söderländske wäxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
