- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del I. Skrifvelser till offentliga myndigheter och till Kungl. Vetenskapssocieteten i Upsala /
220

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

der til sit stift, blifwit kallad till Adjunctus, ordinerad, gift, aflat 8
å 9 barn, mädan hans Camerad liggat 12 år wid Academien, och
blefwit solid och lärd, då kan denne sednare på långt håll ej
com-petera med den förre idioten, som har så många tjänstår, ja
hustru och huset full med barn. När intet hwar blifwer belönt
efter habilitet och lärdom, är wist den obetänckt, som länge
arbetar i wettenskaper wid academien, utan skyndar sig tädan och
anser henne som en hållhake i loppet af sin wälfärd. Det har
man icke allenast sett hos Noblessen, som fordom innehadde solide
wettenskaper samlade wid Academien, utan äfwen hos
Philosophos, Theologos och Medicos, ja man bör icke här af undra att
wettenskaperne taga af, utan fast mer att de ännu äro qwar. *

8. Wettenskaperne skulle afhandlas af Professorerne i
största korthet, att Cursen uti wettenskapen kunde absolveras på
en eller twå terminer. Man klagade då på en eller annor, som
så illa förestod sin Profession, att han begynte, men aldrig
slutade sin cursum; nu halps det med contrario; det är helt wist, att
får ej studiosus första utkastet öfwer hela wettenskapen wid
Aca-demie-n, har han swårt att det framdeles öfwerwinna, ty bör
Professoren utstaka widden och djupet af wettenskapen, att då
Auditores detta possidera, de då lätt må sjelfwa arbeta sig upp; sker
detta för kort, blifwer saken hwarcken hackad eller malen, utan
så otilräcklig för studenten som lätt för Professorn.

Alt detta, med hwad mera, tyckes mig icke upphulpit
wettenskaperne, utan snarare dem skadat.

Jag går här förbi tentamina, ehuru jag tror dem wara,
skadelige, men de äro ej generelle, utan anställas allenast af
facultate philosophica med sina alumnis, innom de släppas til examen
rigorosum.

I fordna tider woro Professorum Collegia frequenterade af en
myckenhet Auditores, där den ene uppmuntrade den andre til flit,
och studiosorum flit uppmuntrade Professorn att med största
if-wer drifwa sin sak; nu deremot äro studiosi uti collegiis
Professorum få, sedan hwar Professor fått sin Docens, och sedan
Seniores i hwar nation tagit sig före att informera sine juniorer; åt-

*) I den florerande tiden, woro, utom deras Majesteter sjelfwa, så
många Magnates, som promoverade wettenskaperna, uppmuntrade Läromästarne,
favoriserade de arbetssammare och lärdare, såsom Tessin, Horleman, Gyllenborg,
Cronstedt, Bonde, Höpken, Ekeblad, Scheffer, hwar uti hela nationen instämde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free