- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del I. Skrifvelser till offentliga myndigheter och till Kungl. Vetenskapssocieteten i Upsala /
222

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Consistorierne äro en betydande sak wid informations
wärc-ket, hwilka så litet beswära Professorerne wid utrikes Academier,
som här mycket, ty här är Consistorium Majus och Minus (utan
inspectura aerarii och Faculteter), hwilka blifvvit så förökte med
sessioner och protocoller, att om desse i lika grad framdeles skola
tilt aga, frucktar jag att Professorerne blifwa assessores, och
Consistoria hufwudwärck, men Academien bivvärck. Det torde til en
stor del härröra af Professorum förökta antal, att Consistorii
Majoris sessioner äro flere, ty hwar Professor har och bör hafwa
lika röst, men att så många Professorer skola så ofta sitta i
Consistorium med afgjörande af oeconomica, cameralia och så mycket
annat, helt alient från wettenskapen, det är eftertänckeligit, och
därmed dragas tanckarne ifrån sine rätte gjöromål och lectionerne,
samt wettenskapers utarbetande, hwilket synes wara hårdt.
Skulle någon af Professorerne wilja totus wisa sig Consistorialis, är
nödigt att den tiden han här på anwänder, den tager han från
sciencen; wil han blifwa rådande och tiltagsen i Consistorio,
upp-wäckes straxt partier och mishälligheter, som otroligen draga
Professorerne ifrån sit första ändamål; ifrån den ro, som fordras för
tanckarne i studier; ifrån de exempel, med hwilka Ungdom bör
förelysas, och ifrån den handräckning wettenskaperne fordra af
hwar andra, hwarigenom och händer, att Academierne blifwa
för-hatelige för Nationen.

När man således kjänner sjukdomen, blifwer han lätt att
häf-wa, och efter min oförgripeliga mening på följande sätt:

1. Sättes Academien i samma stånd, som han war för 1745,
och alla nyare förordningar removeras, så att Docentes och
Discentes må arbeta med nöije.

2. Att de som studerat promoveras til tjänster efter lärdom
och capacitet och få prtemia laborum; annars är alt fåfängt,
så-länge alla anses lika efter merits år, som soldater, den ene lika
god med den andre.

3. Studiosi böra ej få blifwa Studenter, innan de äro 20 år,
däräst icke de hafwa med sig privat Informator, som dageligen
har dem under ögonen.

4. Att om den ankomne studerande endast kan explicera,
skrifwa och någorlunda tala latin, bör han ej finna motstånd att
antagas för student.

5. Att ingen annor student må få antagas til privat
Informator, än den som gått Scholse-wägen, genom Trivial-Schola el-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free