Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Altså emädan Dahrelius hafft till fullo stipendium regium, och
absenterat sig så ifrån publique som private lectioner, woro
önske-ligt att de andra medicinfe studiosi, som äro torfftige och gifwa
godt hopp om sig, äfwen fingo hugna sig af beneficiis regiis, hålst
Dahrelius äger den förmonen hoos Arch. Rosén, att han blifwerin
praxi specielt hanledd och äfwen där igenom har tillfälle att
för-tiena sig peningar till underhåll.
[5. Blef (effter noga öfwerwägande) d. 13 dec. 1743 af
facul-teten beslutit då och för altid at aldrig råda till någon continuation
af stipendio regio längre, än de som samma stipendier åtniuta, här
wistas wid academien.]2
Af Linné egenhändigt skrifvet votum bland Medicinska fakultetens Acta.
1 Medicine studeranden Johan Andeks Darelius hade vårterminen 1746
anhållit, att fastän han uppburit stipendia regia under hela den därför tillåtna
tiden, han måtte än längre få åtnjuta denna förmån. Fakultetens begge
medlemmar afgåfvo skriftliga vota, hvaraf Linnés här meddelas. Resultatet blef,
att, såsom det heter i fakultetens protokoll, »Rosén jakade, Linneeus näkade,
men sedermera begaf sig», hvarefter Darelius flera terminer var stipendiat.
l)en 12 November 1748 aflade han examen theoreticum, hvarvid Linné i
protokollet antecknade: »wistades inäst i staden hos Arch. Rosén, hwars collegia han
mäst frequenterat; föga hoos Linnaeum». Jfr för öfrigt sid. 49.
a Det inom [ ] anförda blef sedan af Linné öfverstruket.
142.
Examina praelectionum.
Hwad Examina angår, som komma att anställas under
före-läsningarne, så är min oförgripeliga mening denna, att inga
Examina borde anställas, derest icke Ilöga öfwerheten så skulle
godt-finna och befalla, ty Publique Lectionerne böra ingalunda hafvva
smak af twång för Studenterne, ty der igenom fäller deras håg för
Sciencen, då Academien blifwer förbydt uti en Psedagogie, utan
torde wara rådligast att lemna detta på den håg och kärlek, som
Professorn kan winna hos Studenterna, såsom det sker wid
utländska Academier. Åtminstone är jag säker, det ingen Student
sielfkrafd skulle besöka wåra Academier, om detta twång honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
