Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom en kortare tid kunde blifvva tillräckeligit icke allenast för
Swerige utan snart för hela Europa, hålst man är aldeles försäkrad
at Thee-Busken kan tåla wårt climat åtminstone i de södersta
Pro-vincier, hälst och man wet, at han äfwen wäxer norr om Pechin
och at wintrarna i Pechin äro starckare än som kring Stockholm;
men transporten bör skie med Caravanerna igenom Ryssland,
emedan hwarken träd ell:r frön kunna passera Linien. Den
omkåst-nad, som härwid skulle skie, tycks wara ganska ringa för ett Rike
och ingalunda at räkna emot den besparing och nytta, som sielfwa
Theet kunde åstadkomma.
Melissae1 Blader wet man eljest wara läckre både till lucht
och smak utom det at de äro cardiaca, resolventia, pellentia och
altså tienliga uti debilitate, palpitatione, melancholia, hypocondriasi
och hysterica passione &c. Torde altså denna wara den
behage-ligaste at pågå.
Årenprijs elhr Veronica Officinarum2 brukas alment pålandet
af Präster till Thee, men är förmycket stiptica och adstringens,
altså ock nog swår till dageligit bruk, hwarföre och Berolinenses
långt för detta utwalt Teucrium pratense, den Tillandz afritat Tab.
50 under namn af Pseudo-Chamaedrys, hwilcken är den 12:te uti
Flora Suecica.3 Denna, som är mindre adstringent, är ock
be-hageligare’ till smaken, mer diluerande och hälsosammare.
Här är ock en Ört i Swerige, som alment och öfwerflödigt
wäxer uti stora och widlyftiga skogar, besynnerligen där skogarna
äro gamla och skuggrika såsom i Närike, Roslagen, Dahlarne
besynnerligen kring Fahlun och nästan uti alla Swea Rikes
-Pro-vincier, äfwen kring Brahelund wid Stockholm, kallas af
Ånger-manlänningarne Windgräs och af Österbottningarne
Benwärcks-gräs. År på latin kallad Gampanula serpillifolia, intill dess hon af
Gronovio, Roijen, Hallero, Seguierio och de andre nyaste Botanicis
fådt Linnasas namn. Denna wäxer på smala och långa trådar med
runda och nätta blad, under tiden stora som styfrar. Desse
brukas at drickas som Thee uti allehanda slags wärck med
synnerlig nytta och effect. Man har försökt infusum härutaf för
åtskilliga, som haft flygande Gicht, Rheumatismer, Skiörbiugg,
Andetäppa, och alltid funnit dem af synnerlig wärckan, då därjemte de
som druckit henne en 8 dagar berömt deras smak framför något
Thee, besynnerligen då bladen blifwit på Thee-sätt torckade. Denna
dråpeliga egenskap af denna ört har giordt at dess Figur blifwit
insatt uti Flora Suecica och hade man ärnat denna uti Wetenskaps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
