Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska namn, och där uti hela wintren sofwer. Detta har fuller
någon gång påmint Lappen, som om natten frusitt, att han samma
imitera försökt, då han funnit att rötterna hophänga som en ryda11.
Jag skulle ock snart persvaderats, att wåra brukeliga Rydor
(:kafringar Scanis et Smolandis:) warit giorda ad imitationem hujus
musci, emedan de så lika äro, där denna warit tillförne bekant.
Jag recommenderar min säng att af resandom allenast
försökas, då jag är wiss att de, som jag, häruti lära sofvva flere än
en gång.
I Linnean Societys bibliotek i London, sammanbundna till en bok in 4:o
med titel: LinxsEUS. Ms. Observationes.
1 Såsom ofvan omnämnts, inlemnade Linné jämte sin reseberättelse en
förteckning på de observationer eller »rön», som han under färden gjort, till ett
antal af minst 206, rörande föremål och förhållanden inom djur-, växt- och
stenrikena, ekonomiska ämnen m. m. Hans förhoppning var uppenbarligen,
att Vetenskaps-societeten skulle därur utvälja några och genast besluta om deras
intagande i Acta. Så skedde dock ej, och det var därför säkerligen en känsla
af missbelåtenhet, som gaf sig luft, då han nedskref följande: »Om trycket
giordes eij någon anstalt. Eij häller wille societeten utwällia observationer,
till hka ändå jag catalogen ingifwit, utan då alt woro färdigt, wille utwällia
hwad reellast woro.»
På grund häraf inlemnade han i December 1732 de tre här meddelade
observationerna». Åfven beträffande dessa blefvo hans förhoppningar gäckade;
de upplästes vid sammankomsten den Va följande år, men — såsom Linné själf
uppgifver — man fann, att det »war för långt skrifwet, fast sine ambagibus:
tycktes eij häller wara nog reelt. Så cultiveras ccconomien i Sverige!» Följden
häraf blef, att det enda af livad Linné iakttagit i Lappland, som fick plats i
Societetens Acta, blef hans Florida Lapponica, anmärkningsvärd äfven
därför, att det är det första tryckta arbete, hvari sexualsystemet finnes anwändt.
Början däraf finnes i Acta Literaria för 1732, och fortsättningen utlofvades
skola komma »proxime*. Detta löfte infriades dock först 1738, då den för
1735 afsedda tomen ändtligen trycktes.
2 Det inom [ ] satta har af Linné sedan öfverstrukits.
3 Likaledes.
* Joh. Jac. Wepfer, född 1620, död 1695, bosatt i Schaffhausen. Hans
arbete Cicuta aquatica: historia et noxce commentatio illustrata (Basel 1679)
förklaras af Haller (Biblioth. botan. 1 p. 602) vara »eximium opus et ex
prai-cipuis artis nostrae fontibus», fastän det »magis ad rem anatomicam et
prac-ticam pertinet, minus ad rem herbariam».
6 Simon Paulli (här felaktigt benämnd Paulinus), född 1603, död 1680,
lifmedicus vid danska hofvet och botanices professor i Köpenhamn, omtalar
i sitt stora arbete Quadripartitum botanicum, att han i Norge
sammanträffat med en generalmajor Georg Reichwein, hvilken visade sig ega sådana
in-sigter i naturalhistoria, att man kunde frestas att kalla honom »revidivus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
