Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luchten skulle komma af glandulis Putoriis, därföre satte jag i
systemet (: ab urina forte?:), fast H:r Kuhn4 sade det positive.
Färgen varierar på detta Diur, hvvars skin jag sedt.
Örten Hexandra caule volubili är wist Alstroemeria salsilla. ä
Hon har warit i,Paris Horto, men [är] nu utgången.
Logiea är Galceolaria6, redan beskrefwen i Actis Parisinis.
jag har haft henne lefwande ett par åhr, och får henne äfwen
detta åhret. åtskilligt bör rättas uti Hr Mutis beskrifning; hon
blommar hos oss lätt.–––––––-—
jag förbi.
Min K. Broders
ödmiuke tienare
Carl Linné.
Upsala 1770
d. 1 April.
Originalet okändt, men afskrift »ex orig.» finnes i B. Bergii brefsamling
(vol. XIV s. 625). På ett par ställen hafva dock uteslutningar egt rum.
1 Cl. Alströmer, som valts till Vetenskaps-akademiens ledamot 1768, var
dess praeses under första kvartalet af 1770. I dess Handlingar har han
publicerat en del uppsatser af zoologiskt, botaniskt och ekonomiskt innehåll.
3 José Celestino Mutis, se bref. 473 not. 1.
3 Ifrågavarande bref blef ej infördt i Lärda tidningarne, men i Vet.
Akad:s Handl. 1770 finnes afhandlingen: Djuret Viverra putorius,
beskrif-vet uti Bref til Aeademiens nuvarande Prceses Herr Clas Alströmer, dat.
d. 6 Octob. 1767, en las Minas de la Montuosa vid Poniplona i America,
af Josef Celestino Mutis — — — Ofversatt från Spanska Språket. —
»Stinkdjuret» blef häri noga beskrifvet, såväl till dess yttre utseende som dess
anatomi, hvartill dock författaren fogar: »Mycket är, utan tvifvel, ännu förbi-
gånget, som hade bordt i akt tagas vid dessa delars anatomia och beskrifning;
men det var mig för ingen del görligt at härmed komma längre, i anseende
till de odrägeliga symptomer af hufvudvärk, vämjelser, svimningar och annan
faselig olägenhet, jag utstådt vid detta arbete, hvars blotta åtanka gör at jag
ryser.» T. o. m. »ett afilådt skinn af detta Djur . . . förorsakade sådan
stank, at den körde alla människor på porten.» Härigenom vederlädes den
allmänna äsigten, att den »outsägeligeri illa stinkande vätskan» var djurens
urin; Linnés tvekan i detta afseende var alltså befogad, enär den nu visade sig
afsöndras af »2:ne körtlar af Dufve-äggs storlek».
4 Adam Kuhn, född 1741, åtnjöt Linnés enskilda undervisning i Upsala
1763—64; sedan medicine professor i Philadelphia, död 1817.
6 Linn. Spec. plant. ed. II p. 462.
0 Mutis synes hafva haft för afsigt att uppkalla ett enligt sitt
förmenande nytt växtslägte efter Linnés lärjunge Fredrik Logie, hvilken bota-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
