Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och andra Amphibia, utom hwariehanda fructus artificiales e Ghina,
som alla redan hit anländt.
En stor järnport är dessa dagar färdig hoos Smeden, hwilken
Gref. Frider. Gyllenborg skiänkt till trägården.
Uti warmaste huset, Drifhuset, synes nu Musa, den aldra
splendidaste wäxt i naturen, som aldrig tillförene warit i Sverige
el:r så långt i norden, som trifwes och wäxer wähl; tillika med
en anselig sambling af allehanda plantis succulentis et Aloes, Cacti,
Euphorbiae, Stisseriae &c. speciebus.5
(Ingen underskrift.)
Utanskrift:
a Monsieur
Monsieur Jacob Larss. Arrhenius
Stockholm.
Sigill IV, rödt lack.
Finnes i Upsala Universitets bibliotek (Mscrpt, U. 81 a). Anteckning på
detsamma af annan person (Arrhenius): Prof. Linn.ei bref d. 8 Dec. 1744.
1 Jacob Larsson Arrhenius hade för afsigt att utgifva en utförlig Historia
Regice Academia Upsaliensis, men denna hans plan gick om intet genom att
han fick anställning i Stockholm i Kungl. Kansliet. Hans broder Petrus (sedan
prost och kyrkoherde i Funbo samt slutligen i Bro och Lossa) började 1752
att med begagnande af det samlade materialet utgifva en sådan Historia i
disputationsform, men medhann endast tre delar; fem ytterligare sådana
utgåf-vos därefter af Olof Andersson Knös, som dock ej medhann afsluta arbetet.
Manuskriptet till den beskrifning öfver botaniska trädgården, som däri
skulle intagas, fick Linné sig till granskning öfverlemnad, och i detta
breflem-nar han de rättelser och tillägg, som han ansåg behöfliga.
* Jfr. Catalogus Plantarum tam exoticarum quam indigenarum,
quibus Hortum Academicum Ubsaliensem primum instruxit An. MDCLVII
Olaus Rudbeck. (Ups. 1658).
3 Redan samma år (1742), som Linné öfvertog den botaniska professuren,
ingaf han »en remonstration till Academien om Academie Trägårdens uprättande
ur sitt öde», hvartill ock hörde uppförande af »et Winterhus eller drifhus, som
man almänt kallar Orangerie». På förord af Consistorium aeademicum bifölls
detta af Kanslern, hvilken öfversände en af Hofintendenten Carl Harleman
uppgjord ritning till orangeriet; senare lemnade han ock en planritning till
själfva trädgårdens ordnande.
* Det af Ol. Rudbeck d. ä. uppförda »botaniska huset* var då så förfallet,
att det var »et spektakel för hela staden och likare et Ugglenäste eller
Röfware-kula än et Professors hus». På yrkande af Linné blef det utdömdt och
uppfördes ett nytt, hvari han 1744 eller 1745 inflyttade och sedan bodde ända till
. sin död.
6 Jfr. Th. M. Fries, Linné, lefnadsteckning, del. II s. 91—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
