Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flera dylika hade hunnit få tjocka och höga stammar. Ett Palmträ och
en sort Gactus vvoro der af 3 famnars högd. Trägården har en
wid-lyftig etendue, och den förmon, att alla slag af jordmåner der finnas.
Men utom den delen, der drifhusen äro, och K. Willhelms presenter stå
rangerade, saknas wäl ännu behörig måtthet och ordning. Orsaken lär
härröra deraf, att D:r Gleditsch har wäl fått direction öfwer trägården,
men så att D:r Ludolff,3 som är Botan. Professor wid Collegium
Medico-Chirurgicum, skall ha frihet att der för sina åhörare demonstrera wäxter.
Och dessa bägge männer äro hufvudowänner, så att hwad Gleditsch
förbättrar, förstörer den andre.
Prof. Gleditsch har uptänckt ett nytt systeme i Botaniquen. Han
säger sig remarquerat, det numerus staminum i stor del wäxter icke är
constans. Han tar till fundament Sedem seu Insertionem Staminum,
aut in communi cum pistillo basi seu thalamo, aut in corolla, aut in
calyce, aut in Stylo. Gör så 5 Classer. l:a comprehendit
Thalamoste-mones, in quibus stamina insident communi thalamo; 2:a Petalostemones,
in quibus petalis inseruntur; 3:a Calycostemones, in quibus calyci infixa
sunt; 4:a Stylostemones, in quibus stylo insident, et 5:a Latentes, sorn
swårar emot Classis Cryptogamise. I hwar class bli 2:ne
hufwud-ordi-nes; till den första föras de plantae, som hafwa stamina distincta, till
den senare de, som hafwa stamina connata. Mycken wighet och
lätthet, både alt begripa och att derefter examinera wäxterna, tycks följa
denna methode. Des Auctor lär innan kort göra den allment bekant
genom trycket, tillika med sin Historia Fungorum. Twänne artiga
experimenter hade jag ock tillfälle, att se hos honom. Han hade
frucht-bärande Ficus, åtskilliga species af Aloe, af Cactus, äfwen af Cheiranthus,
ett slag Geranium, Ribes, och jemwäl Vitis, alla frodigt wäxande uti
gemen wäggmossa. Han lindar wäl renad mässa kring rötterne på späda
tälningar, så att han får liksom en globus, i hwilken rötterne ligga
inne-slutne; en sådan klimp sätter han ned i en kruka och fyller på sidorne
med samma måssa. Han har försökt detta sedan år 1738 med
alla-handa wäxter, och fått ej allenast blommor och frucht, utan ock mogna
frö af wäxter, som i måssa alldeles blifwit fortdrifna. Dylikt rön menar
jag af ingen förr wara giordt.
Till det senare menar jag förr giorda observationer gifwer anledning.
Små afskurna telningar sättas i ett kärl med wattn. Till en hands högd
ifrån samma kärl sättes ett annat, med genombruten botten, så att
telnin-garne kunna stå längs igenom, och det fyllas med jord. När tälningarna
så stått en tid af 6 weck., ibland längre, taga de rötter antingen i
watt-net el:r i jorden, el:r på bägge ställena tillika. Jag har nämnt om dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
