Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han utförl. föreställer, huru naturen småningom upstiger ifrån den krafft,
som kringdrifwer wätskorna i vegetabijierne, till den som närer djurens
machine, och sist till den, som ger menniskjan förmåga att tänka
Herr Archiatern täckes gunstigast ursäkta att jag med så lång
skrif-welse beswärar. Om jag på de öfriga orter jag tänker uppehålla mig,
kan wara till någon tjenst, skall det högel, fägna mig. Jag reser i denna
wecka till Leipzig, och så till Göttingen. Jag ber ödmiukel. att altid få
försäkra mig om H:r Archiaterus grace, och framhärdar under beständig
vvälgångs tillönskan, med all vvördnad
Högädle och Högtförfarne Herr Archiaterns
Ödmjuke tjenare
Sam. Aurivillius.
Berlin
d. 11/22 September 1748.
Linn. Soc. Vol. I: 207—210.
1 Johan Gottlieb Gleditsch; se bref 238 not. 6. — Bland hans skrifter
må här anföras Methodus Fungorum (Berl. 1753) och Systema plantarum e
staminum situ (Berl. 1764). — På brefvets sista tomma sida har Linné
antecknat de hufvudgrupper, hvari växterna i sistnämnda arbete äro fördelade: »1.
Thalamostemones (Polypetales), 2. Petalostemones (Monopetales), 3.
Caly-costemones (Icosandria), 4. Stylostemones (Gynandrce), 5. Latentes
(Cryp-togamia).* Den sista liufvudafdelningens namn är dock hos Gleditsch
Cryp-tostemones.
2 Arbor vita = Thuja occidentalis L.
8 Michael Matthias Ludloff, född 1705, professor i Berlin, död 1756.
1 Johann Georg Siegesbeck, född 1686. akademiker och föreståndare för
botaniska trädgården i Petersburg, sedan läkare i Seehausen nära Magdeburg
och där död 1755. Frän att hafva varit Linné synnerligen tillgifven, uppträdde
han helt plötsligt såsom dennes hätskaste fiende och sökte genom sitt 1737
utgifna arbete Botanosophioe verioris brevis sciagraphia att kullslå de af
Linné uttalade åsigterna om växternas sexualitet och det därpå bygda
sexualsystemet, och detta särskildt på den grund, att Gud aldrig inom växtriket skulle
kunnat tillåta en så afskyvärd otukt, som i Linnés nyutgifna skrifter omtalats,
saint att ett så okyskt system aldrig skulle kunna utan att väcka anstöt
framläggas för en studerande ungdom. Själf uppträdde e.j Linné till sitt försvar,
utan han öfverlät detta åt sin vän J. Browallius, som 1739 utgaf Examen
epicriseos in systema sexuale Linntsi auct. Siesgesbeckio, och den
ofvan-nämnde Gleditsch, hvilkens Consideratio Epicriseos Siegesbeckiance in Linncei
systema sexuale et methodum botanicum huic superstructum utkom 1740.
Följande år sökte Siegesbeck ytterligare försvara sina åsigter genom
motskrif-ten Vaniloquentia Gleditschinte specimen, äfven den stötande genom stilens
bitterhet och hätskhet. — År 1745 blef Siegesbeck afskedad från sin befattning.
Detta har gifvit Linnés biograf S. A. Hedin anledning till att berätta, att denne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
