Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Spigelia Anthelmia L. Sp. pl. ed. I p. 151. Denna i Sydamerika
förekommande växt, som i sitt hemland länge nyttjats såsom ett kraftigt
botemedel mot spolmask, hade vid denna tid börjat användas äfven i Europa,
sär-skildt Frankrike, men den kom snart ur bruk, emedan den än förorsakade
svåra sjukdomsfall och t. o. m. dödsfall, än till sin verkan var svag eller ingen,
ållt eftersom drogen var färsk eller förlegad.
3 Johan Browallius, född 1707, fil. magister i Upsala, physices professor
i Åbo och slutligen biskop därstädes, död den 27 Juli 1755, alltså ej långt före
detta brefs affattande. Samma år hade han publicerat sitt Betänkande om
Vattu-minskningen, hvaruti denna läran efter den Heliga skrift, naturens
lagar och förf ar enheten pröfvas samt oriktig befinnes (Stockh. 1755). Däri
polemiserar han äfven mot sin gode vän Carl Linnaeus, särskildt hvad
beträffar dennes åsigter om den rol, som sargasso-algen spelat vid bildning af
sådana berglager, hvari mussle-petrifikat finnas (jfr. brefvet 273 not. 5). Han
tvekar härvid ej att uttala, att »Herr Archiatern Linn/EI eldiga nimme visar
sig icke mindre i den synnerliga tankan Han yttrat om bärgens tilkomst under
Sargazzo, än i oräkneliga andra mål; men jag tycker Han vid det tilfället
icke haft i sinne, at säga en sanning, utan en possibilitet och en gissning, som
man kan roa sig med, til dess förfarenheten gifver något säkrare vid handen».
Han framhåller såsom bevis härför, att »Sargazzo växer bara emellan
tropicos», och att det vore omöjligt »at flytta Sargazzos climat ifrån tropicorum
mellanrum hit til Norden«, hvadan »Skånske Skalbärgens testacea ej i
fordom tima kunnat här lefva bland dylik Sargazzo (Fucus natans L. Spec.
pl. ed. I p. 1160, »in Pelago libere natans»). Jfr öfversättningen af Linnés
Oeconomia natura i Valda skrifter af allmänt naturvetenskapliqt
innehåll s. 8-9.
3 I Skånska resan s. 309 omtalar Linné, att han vid Helsingborg »i
pra-cipicen af bergen» iakttog »Flisan, en hård sandsten, som lät tälja sig och
hårdnar i luften––-—, och emellan denna Flisa lågo tunna skifwor af lös
skiffer. — — — Skifwren lades emellan sandstens-hwarfwen, då sandstenen
wart flygsand och Skifwren mylla; men härtil fordras långa tider. Jag his
nar, då jag står på denna högd och ser neder för de långa tidehwarf, som
förflutit liksom wågorne i Sundet, och lämnat efter sig sä få, nästan utnötte
spor af den forna werlden, och som nu endast äro i stånd at wiska, sedan
alt annat tystnat». Liknande uttalanden har han ock (s. 348) om
sandstens-lagren vid Skillinge, hvilkas bildning kräft »oändeliga tidehwarf». Häremot
invänder Browallius, att med antagande af Celsii uppgift, »at vatnet på 100
år minskas 9 quarter», skulle för de nämnda Helsingborgsbergens bildning
»oändeliga tidehvarf» ej varit behöfliga. »Sådant alt har icke kunnat undfly
Archiatern Linniei skarpsynta ögon; men efter han ändock sig sjelf ej yttrat,
så måste jag stanna i ovisshet, hvad minskningsmon han admitterar, eller om
icke desse och flere dylika rön torde hos honom göra jämväl sjelfva satsen
tvifvelaktig».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
