Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lätt förklarligt är, att Linné till följd af sin rent af oförklarligt
intensiva, nästan febrila verksamhet på flera olikartade områden —
vetenskapligt författarskap, föreläsningar och annan undervisning, vidlyftig
korrespondens till personer inom hela den civiliserade verlden, tidsödande
deltagande i universitetets angelägenheter m. m. — icke ansåg sig ega råd
att offra mycken tid och möda på författande af bref till sin förtrognaste
vän. Korrespondensen med denne utgjorde uppenbarligen en välbehöflig
rekreation, men detta vållade ock, att brefven mycket väl kunde på
lediga stunder nedskrifvas i största hast, currente calamo, utan alt på
minsta sätt göra anspråk på att vara några stilistiska mästerverk. De kunna
därför till en stor del snarast förliknas vid ett slags snabba
dagboksanteckningar, hvari redogöres för de vetenskapliga arbetena på skilda tider
samt för allt det öfriga brokigt mångahanda, som för stunden väckte
glädje eller oro samt lade beslag på tankar och omsorger. Vid läsandet
af dessa bref tycker man sig skåda Linné helt och hållet i hvardagsdräkt,
i full och brådskande verksamhet; vid brefskrifvandet var det
uppenbarligen fjärran från honom att söka tillämpa den bekanta satsen, att
»orden äro till för att dölja tankarne».
Brefven till Bäck böra emellertid icke anses för Linné hafva varit
endast ett kärt förströelse-medel. Vid studiet af desamma finner man lätt
bevis på det varma intresse, hvarmed han omfattade talrika frågor, som
rörde naturalhistoriens och medicinens förkofran i vårt land. Flera vigliga
sådana hafva säkerligen i ej ringa mån vunnit sin lösning genom dessa
anspråkslösa bref, liksom ock flera sagda vetenskapers idkarc hade dem
att tacka för sina planers realiserande och sina förhoppningars uppfyllelse.
Lifligast egde brefvexlingen rum 1751—55. Under denna tid synas
de begge korrespondenterna börjat realisera en önskan att förena nyttigt
med nöjsamt; brefven skulle ej uteslutande utgöra förtroliga samtal om
allehanda ting, utan tillika skulle vinnas ökad färdighet i latinska språkets
begagnande. Under andra år vexlades endast ett fåtal latinska bref;
antalet af de nu kända sådana är emellertid ej mindre än 131.
Detta förhållande har i viss mån nödvändiggjort en förändring
beträffande de brefven bifogade noterna. Af de i de svenska brefven
inströdda, längre eller kortare latinska meningarne eller citaten hafva för
läsningens underlättande, då så ansetts behöfligt, meddelats svensk öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
