Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utanskrift:
Praeses af Kongl.
Wettenskaps academien
Edel och Högtförfarnc
Hy Doctor Abr. Back
Stockholm.
Sigill ’IV, rfidt lack.
1 Felskrifning i st. f. Wetenskaps-academieii, hvars praeses Bäck var under
17 Bi års tredje kvartal.
2 Herba Britannica var äldre botanisters namn på Rumex aquaticus L.
H. su. ed. II p. 117 {B. Hydrolapathum Huds.). I Materia medica uppgifter Linné
dess rot vara »eximia» och i Fl. su. säges den lofprisas såsom enda
osvikliga medlet mot rötartade sämader hade in- och utvärtes.
3 J. G. VVallerius föreslog 174ti inrättande af ett laboratorium chemicum
vid Upsala universitet, där de obetydliga kemiska experiment, som dittills någon
enstaka gång förekommit, anställts på akademi-apoteket. Medicinska fakulteten
yttrade sig nfstyrkande, emedan »Academie staten tohl ej så många utgifter
på extra stat: Metallurgien, kort och ej dyrbara processer, bör betalas af
colle-ganter; Laboratorium magnurn hörer till oeconomiam regni, ej hit; hwad
publicum där till kan giftva, bör af lahoratore med tiden betalas; curieuxe
observationes chemiae böra anställas uti Laboratorio chemico holmierisi; det, som rörer
Manufacturs contoiret, hörer ej hit; Pharmaceutica chemia, woro godt, at litet
hus där till. ej dyrt, betalas af colleganter» (Med. fak:s protokoll d. i!<» April
17 Bi. skriftvet af Linné). Consistorium förklarade, alt »aldeles ingen tilgang
tinnes», men att >så framt genom god hushållning aerarium framdeles kan
komma i bättre stand, will Consistorium Academicum tilse, at någon uftväg til
thenna nyttiga inrättning framdeles må kunna finnas» (Cons. ac. protokoll d.
*»/• 1747).
4 Denna omtalas i Linnés Wöstgöta-resa s. 243 sålunda:
»Hälsobrunnen låg midt uti en Korsgata. in i Staden, och besöktes nu af många
Sladsens inwanore; han war djupt graftven och murad, aldeles som en allmän
brunn, utan något synnerligit aflopp, ty watnet måste djupt ifrån updragas.
ÄVatnet war klart, stötte något pa gult, utan mineral smak eller lukt: det
gul-aktiga watnet hade förorsakats af något litet jord-salt eller jern-viclriol. som
brutits af dy eller lerwatten: det hade altså föga nagon styrkande mineralisk
kraft, såsom andra surbrunnars watten, och hwad det gjorde, kom af det mykna
och kalla watnet. som sköläde och kylde Hloden».
4 På hemvägen från Västgöta-resan besökte Linné Loka källa för att
undersöka densamma, emedan, »jag wet ingen, som intil denna dag känt detta
watnet. och jag har sjelf aldrig förståt det samma, ehuru jag ofta druckit det,
som warit fördt härifrån uti houteiller». 1 stället för att »alle wåre Swenske
Surbrunnar... äga jernwatten, med bläcksmak, blåflygtig hinna och gul Ockra
samt alla agera pä enahanda sätt, med det de corroborera af sin martialiska
kraft och differera endast til starkleken», så är »Loka källa af hel annan art>
och äger hwarken Smak, Lukt, Hinna eller Ockra; har altså hel annan kraft,
ty den corroborerar icke. diluerar mera och relaxerar mera, g lör altså god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
