Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Kleins förnämsta arbete var Historice Piscium naturalis promovendis
missus, som i fem delar utkom i Danzig 1740, 1741, 1742, 1744 och 1740.
* Cyprinus cultratus L. »Skärknif är en lisk, som wid denna tiden
pa aret [Maj] fångas utan för Christianstad i Helge-å, men eljest fås den icke ...
Fisken är så sällsynt och så rar, at jag honom aldrig tilförene sedt, och
ofelbart en af de raraste fiskar i Europa... Af första påseendet skulle man
lätle-ligen hålla denna fisken före. at wara af Sillslägtet, emedan hans buk är hwass
och hans rygg rak: men Secreter Klein håller honom före en art af Gädda,
emedan han har 7 fenor, och Rygg-fenan långt bårta på ryggen. Jag skulle
gernu följa denna nyaste Auclorn, om allenast fisken hade tänder i Käken, och
wore en Rof-fisk, men som man icke må kalla et Får någon Räf, derföre. at
det har en lång och tjock svvantz, så törs jag icke föra denna till Gäddorna»
(Skånska resan sid. 81—82, der ock lemnas en utförlig heskrifning. åtföljd af
en vacker figur). Sedermera har denna fisk ej antråfTats i Sverige.
* Bcskrifning om guldjisken och sUfwerfisktn (Vet. Akad:s Handl.
1740).
678.
M. K. Br.
Min Br. boel er mig skrifvva ofta och widlyfligare; men luvar
om skall jag skrifvva? skall jag skrifvva om Upsala och vvårt
aca-demiska vväsende, som nu aldeles år förändrat, at M. Br. ej skulle
kienna det, utinam in meliora1 Herrarne i Stockholm hafwa altid
sagt at Professorerne i Upsala arbeta intet, de nämligen som ej
för-stådt at det woro annat låsa än en timma, än sitta en förmiddag
Assessor. De som ment at lärdom skakas utur armen som et cornu
copia. En Professor utan ambition kan vvälil låsa en timma, ja
en hel termin, utan arbete; men Ledioneme och nyttan för de
studerande blifvver dår äfter: en Professor, som ej kan allestädes mäta
diupet af vvettenskapen, odi wisa huru mycket där uti är upfunnit,
han har intet giordt discipelen lärd.
Ifrån Upsala academie tror jag at vvij fått flere lärde karlar
ån ifrån någon ort och academie i Europa, jag har aldrig sedt
någon åsna komma där ifrån annor ån den, som antingen intet
hafl något hufvvud, åller och ej gifvvit sig tid at mogna, utan på
3 å 4 åhr vvelat lärt sig alt på tyska foten. Men en 8 åhra å 10
åhra student har aldrig gierna slagit felt.
Lått oss se på de 20 sista åhren huru oförlikneligen hog stegit
för vvettenskaper hos nationen; så at vulgus nu länge sedan
begynt [att icke] förachta lärdom af böcker och academiska inrätt-
Linnés brefräxling. IT. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
