Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sel13 etc.; dock somliga torde ej stå i andra auctorer, e. g. aurora etc.
Frammanför taflorna har auctor redigerat erucas, som han har i
ordentligt system, och citerar Botanicorum nomina specifica, mäst G. Bauhini,
på örterna, dem han ock har enkom register på. På titelbladet står att
boken illuminerad kåstar 9 pund sterling och utan färger något öfwer 3
pund. Formatet är som Albin i regal quart. Om en ny edition af fauna
påtänkes, innan boken fås, will jag, der Herr Archiatern så befaller, gerna
öfwerskicka synonyma derur, så många jag kan med wisshet känna efter
fauna. Roesels wärk fins ej en gång på Bibliothequet.
En Renard14 i Amsterdam har ock ulgifwit sköna fiskfigurer i 2
tomer på fransöska under titel: Poisons des Indes i folio, år (som i
Bibliothequet är påskrifwit) 1718. Deribland står ock hafsfrun, samt en hop
taskkräftor. Alt illuminert. Ett original dertill el:r copie i manuscript
med färgor har jag ock sedt på Bibliothequet, och der betygar målaren,
att han haft hafsfrun en 4 dagar och födt henne med små musslor.
Efter boken ej nämnes frammanföre i fauna, har jag welat ha den äran
att anföran, om den ej förr är bekant.
Hollman i sitt physiska collegium föredrog för en tid sedan Herr
Archiaterns mening i Amoenit, Acad. om animalcula seminalia, att de
wore commenta, och ej hade motum proprium. Han sade sig tydeligen
sedt dem simma som ålar i watn och att hwar och en kan se det
genom ett godt microscop, som gör diametern 50 gånger större, då man
tar af frisk karpmjölke stort som en knappnålsknapp, allenast, och diluerar
det med watn, slår det in i en tubulum capillarem och blåser bägge
ändarna wid ljus till, samt sedan ser derpå genom microscop emot ljuset.
Han skall hafvva helt wist sedt dem lefwa i ljumt watn 4 a 5 timmar
och mente Herr Archiatern allenast sedt dem döda el:r ej nog genom
dilution separerta, att de tydehn kunnat ses.
Afwen wiste han oss circulatio sanguinis i en lefwande fisk, neml.
i stjerten på en som Tysken kallar Stein-smerlxh. Hken har ganska
subtila och pellucida hinnor i stjerten och länge lefwer utom wattnet. Fisken
lindades att ligga stilla på en liten glasskifwa och stältes så under ett
microscopium compositum anglicanum, med ett ljus frammanföre, som
kastade strålar på reflecter spegeln. Der såg man rätt distinet blodkulorna
stora som perlgryn och bloden gå ur arterierna i venerna tillbaka.
H. Dr Gottsch. Wallerii tanka, att watn förwandlas i jord, har han
ock anfört som mycket otroligt. Wore artigt att weta, om den kan
chy-mice bewisas.
Hr Prof. Ihres specimina Glossarii Ulphilani recenseras här attent och
önskas continuation deraf, så wäl som af Ulphilas illustratus. Man will
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
