- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VI. Bref till och från svenska enskilda personer: E-Hallman /
251

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

luslig, som Rökiuxan. Hon har och mångahanda läten, så at hon ibland
serdelss vid eldslius, skriker til, än som att spedt barn, »än som en valp,
än qvider hon, och än skrattar hon, om jag så får seija.

Bland allmogen uti Medellpad, Ångermanland och Jemtland, kanske
och flerestedes, är en allmän sägn, at ett diur, vid namn
Skogs-Kur-ringen, skall kunna tilskapa sig i hvad forme henne lyster. Uti min
barndom taltes mycket om detta diur, fast jag aldrig fick höra mer
än blåtta lätet eller liudet af denna förmänta Skogskäring, och det icke
oftare, än om nätterna, fast sellan annars, än vid eldslius i skogen om
nattetid. Det är märkeligit, at Rökiuxan sällan låter höra af sig uti
skogen om dagen, men deremot skriker den så mycket mera om natten,
dä hon får se elden, ty, som nyss sades, är hon ett undersamt diur,
som mycket förundrar sig på elden. Då bönderna resa till sina
fäbodar om hösten, göra de up eld om nätterna, under bar himmel, och så
snart Rökiuxan ser elden, börjar hon liksom skratta, hvilket de uttyda,
såsom ett säkert skrattlöje af Skogskäringen. Så at, alt hvad man hittils
fingerat om Skogskäringen, det kan man med säkerhet applicera på
Rökiuxan, som nu blir den sanfärdiga Skogskäringen.

Några dagar för Jul, 1753, föddes ett lamb på Frösön; detta lamb
hade en mun, en tunga, en buk, en mage, en rygg och en anus, men
2:ne lungor, 2:ne hiertan, 2:ne luftrör, 2:ne hiernor, 4 ögon, 4 öron
och 8 fötter. Pigan, som agerade barnmorska, slet af 3 fötter vid
födellsen.

Jag framherdar med diup vördnad til grafven

Linn. Soc. vol. VI: 100—101.

’ År 1749 erhöll Hagström ett dubbelt kungligt stipendium för att resa i
Jämtland och där »noga anteckna thes hushållning, åkerbruk, jordarter,
färge-gräs, medicinalwäxter, och andra för menniskor och kreatur wildt wäxande
nyttiga eller skadliga örter, med mera märkwärdigt». Sina därunder gjorda
iakttagelser meddelade han sedan i Beskrifning öfver Jemtland (Stockh.
1751).

a Lafskrikan eller Lappskatan, Corvus infaustus Linn. Faun. suec. ed.
II p. 32.

3 Röding, Salmo alpinus Linn. Faun. suec. ed. II p. 123.

Wälborne Herr Archiaterns

Hernösand
d. 23 Mars

ödmiukaste tienare

Joh, Otto Hagström.

1753.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-6/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free