- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VI. Bref till och från svenska enskilda personer: E-Hallman /
323

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lionom icke ringa fördel af handel ifrån siösidan i Bretagne. Den nya
anlagda bron ock gatan, de witnade, at denne staden med all flit
up-fejas. Det gamla fäslningswärket påminte oss, at Orlans fordom war
Kunga-Residenz. Härliga promenader, rika Kloster för Chartreux,
Ur-selliner, Cheneviever ock Gharmeliter samt flere order sågos här.
Capital Kyrkan, som het St. Croix, hon är säkert af de härligaste, om hon
ei är den härligaste kyrkja. Hon är bygd i Kors ock har et torn mit
på sig. Dess sidotak är med småtorn zirat som med en skog, och
igenom desse tornen äro gångar, som Juden Flav. Joseph2 beskrifwer, at
det warit på Jerusalems tempel. Desse gångar kunna likna en
Labe-ryntus. Arbetet på desse tornen är af Gotiske orden; men på portalen
ock colonerna finnes äfwen af den corintiske ock Joniske Orden.
Hög-Choret hade i sin bygnad hwita, swarta ock rödspräkliga Marmor
altare, Biskops stol, Canonicorum stolar nog dyrbart. De månge Capelien
Iher omkring, serdeles den H. Jungfruns, woro ganska zirade. Kyrkans
Tressaur war på guld, silfwer, ädle stenar ock Heliges ben ganska rik.
Det makalösa tornet, som står under bygnad, har 5 portar. På 5A tima
reste wi tilbaka til Artenay, således 12 mil på 2 ’/2 tima med sama
hästar. Nu mera äro alla friska, wagnarna uplagade; ty gripa wi i dag
an wår resa ånyo ock taga afsked af Artenay.

Jag är min Landzmans

Artenay d. 30 Dec. 1754. T. T:re.

1 ’Väte = hjulpinne (enl. J. E. Rietz, Ordbok öfver Svenska
allmogespråket).

2 Flavius Josephus, född 37, död omkring 100 efter Kr. födelse; judarnes
historieskrifvare.

1446.

Herr Landzman.

Ifrån Artenay hade iag ähran d. 30 sistledne månad ock åhr
berätta, at wi wistats ther en tjd, ock den dag thedan reste, då iag min
Herre tilskref, men wi flytta ei långt i sender; wårt wistande är nu i
Chatellerant, en liten stad i Poictou. Orleanois, Bloisois, Tourain ock
Poictou äro de provincier, som wi nu sedermera igenomrest. Emillan
wårt förra Artenay ock detta hemwist Chatellerant äro 58 mil. Milen
börja nu blifwa något längre, än nära omkring Paris; ty nästan hwar
province har sin mätstok på milen, så at i de orter, som ligga långt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-6/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free