Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer skildnad ifrån sand, än det, at solen giort det brunt ock kalkberget
både öfwer ock under blandat ther uti nog kalk. Den 3 etagen består
af grofware bergshällar, hwilka i början se ut, som saxum; men äro dok
kalk. Ur denna etagen springa många qwika watnådror, konsten har sat
in tappar i berget; genom desse ser man et klart, got ock friskt watn
springa natt ock dag åhret igenom. Ther tappar ei blifwit insatta, så
tränger watnet sig ut mit på bergshällen. Den 4 ock öde etagen, el:r
slutningen har nog wingårdar, hwars jord är idel kalk, som föder den
bästa winsorten, hwilket bewisas af Champagne, som är helt ock hållit
bestående af kalk, och dess win är i högsta vvärde i hemorten ock i
enormt pris hoos utiäningen. På backarna mällan vvingårdarna wäxa
flera slags träd ock örter, ibland hwilka Helleborus ock Cucubalus samt
Crategus etc. Den 6 etagen har nog små huus ock gordar; emillan them
ligger nog små klappersten; men ned uti berget är altid kalk. Den 7
etagen är den skiöna ängen, som går ned til älfvven, hwilken är det
enda öfriga af det höga watn, som fordom fört dessa snäckor hit up, at
formera et så högt ock i längden widsträkt berg. Abb ock flod i
älf-wen här vvid St. Croix du mont ock vvid Preignac har 5 timars skildnad
med Bourdeaux, så myket göra de 10 milen til tiden i watnstigningen,
el:r fallet. De Specimina Naturae, som wi så vvid St. Croix du mont,
som de öfrige orter wi besökt, samlat, dem behöfwer iag ei här nämna,
emedan de äro, som iag hoppas, redan i wårt lilla Cabinette i Upsala,
om resan siöledes gåt eliter önskan. Jag wet, at the ther kunna med
den fulkomlighet beskrifwas, at min beskrifning ei kunde synas ther
emot; ty tog iag den wägen, at tala in natura.
Igenom Correspondence med Hr Professor Sauvage i Montpellier
ock Doktor Aimen i Castillon har iag fåt uplysning om flere ställen ock
orter så i Frankriket, som Spanien, hwilka äro rika på curiosa naturalia.
Jag har ei försummat, at betiena mig af addresserna. Doctor Aimen
giorde mig anvvisning på Merignac, hwilket är en socken 1 */2 mil ifrån
Bourdeaux. Jag war ther ei allenast en, utan flera gångor ock fan,
som mig sagt vvar: Wid Merignacs kyrkja är en vvingård, som har en
slutning; i denna slutning äro ned uti jorden nog petrificater af coraller
ock små snäckor. När wi här begynte gräfwa ock nogare betrakta
jorden, så bestod hela wingårdz myllan af små snäckor, hwilka somliga ei
woro större, än gryn. En til tre fot ned lågo desse petrificerade
coraller, el:r snäckor; sedan desse petrificater slutade, så träffade man 2
fot längre ned en berghäll, hwilken war lik som botten af hela
vvingården; denne häll war en kalksten, full af impressioner af snäckor,
hwilka til en del än sutto qwar. Nedan för vvingården gek en bäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
