- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VI. Bref till och från svenska enskilda personer: E-Hallman /
361

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

präktigt. Portalen til Hans borg har uti sig arbete af både Gothiske,
Corintiske ock Joniske orden. Han förer en stat, som är ansenlig, bar
16 Laq. i Liverie, utom Kamarlacjueier, Kamartienare, Secreterare ock
Cammarherre ock så widare. Han war en flitig Kyrkiogångare. Wi
råkades i kyrkjan offta, ock ei sällan i hans trägård, i hans rum, ock
äfwen wid hans bord. Han giorde oss äfwen den ähran ock på wår
Kamare besåg wåre små natural samlingar. Denne Prelat höll myket
god sämja med Parlamentet, ock i desse orolige tjder gek han sin werld
med tysthet ock mycket behag igenom.

Gudstiensten, den firas här på flere sätt; ty det rättar sig effler
högtiden, effter andra omstendigheter; ty dels sker slikt Pontificialement,
dels tres-humblement, nu bittida om morgonen, nu sent om afftonen,
nog med siunga, altjd med Messa; men sällan med prädika. Wi, som
här öfwerlefde Fastlagen, fingo se något af hwarje. Sedan den lustiga
Garnavallen fetetisdag slutade sig, så gingo folket med stora Karlar giorde
af halm, dem de hängde up wid siöstrenderna, ock sädan de hängt en
stund, så sänkte de dem med en sten ned i botten, då de ropade: wi
dränka, wi döda Carnavallen med Mardis gras. De kallade denne tisdag
den fete, ther före, at den är den siste, som de få äta kiött; ty dagen
ther på är Caremen. Under hela Caremen får intet Bröllop hållas, om
ei serdeles tilstånd ther til gifwes af Bispen, utom d. 19 Mars, som är
den Heliga Jungfruns ock Josephs copulations dag, då må de låta wiga
sig, så många, som wilja.

I Caremen ske Prädikningar en el:r flere gångor i wekan; men
utom dess händer sällan en prädikan hela åhret. Några wissa Munkar,
som äro fallne för Prädikostolen, de gå då ikring ock Prädika, serdeles
af Fransiscanerna. Af dem hörde iag en Gapusiner, som hade myket
tillop; han kallas Pere Joseph, en annan som het Pere Glement. Jag
wäntade få höra något om Xsti lidande, men för gäfwes; ty de togo
allehanda matierer; men Xsti lidande talades ei om förr, än
Långfredagen, då en Prädikan höls kl. 6 om morgonen. Kl. 5 war redan
Kyrkan så full, at man med mödo kunde komma in. Proposition war då:
Xsti lidande af Meniskior, Xsti lidande för Meniskior. Han talade ibland
Latin, såsom det warit fundamentalspråk. Han kallade flitit på
Kyrko-lärarena, serdeles Augustini skriffter. Jungfru Maria blef oändeligen
til-buden i denna Prädikan. Et enda skrefftenes Språk nämdes i början:
Es. 53 Frappez etc. Til slut effter 2 timars Prädikande, så tager han
fram et Crucifix ock wisar församlingen, då alla togo af sig hatten för
denna träbiten; ty Prädikan hålles i så ringa wärde, at man ei en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-6/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free