- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VI. Bref till och från svenska enskilda personer: E-Hallman /
380

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställen nog farlige, ty de woro offta med riss ock litet jord fylde; men
så knapt, at om en twärhand ther af spruckit, så hade wagnarna effler
flere wälfningar fallit neder i en älf, som flötade timer, ock fölgde oss
länge. Dess utan woro några swaga broar här ock ther, som nära
lagt oss ock wagnar i älfwarna. Denna wäg öfvver Pyrenserna ifrån
Bajonne til Pampelona är ansenligen förbättrad den tjd, då nämda
Dau-phine reste här öfwer, af dåwarande Vice Konungen i Navarra Greffwe
Gaas; men alt sedan försumade, så at en Dauphine behöfwer snart resa
här fram, elr lifsfångar. Bokskogar, boxbomsskogar, både af buskar
ock höga träd, tallar ock några enbuskar, som wi nu ei på länge set,
den helbladiga Helleborus wäxte här wid wägen. Om denne Helleborus
bör likwäl det märkas, at hans folia radicalia woro nästan aldeles lika
den ordinaira Helleborus; men de bladen, som sutto på stielkarna ock
omkring frukten (ty blomman war redan passerad), de woro integra,
et rotunda; men i delta ock annat tala specimina sielfwa, då iag får
första tillfälle dem at til wårt lilla cabinette i Upsala öfwersända.

Hela fältet omkring Pampelona war, som et röt kläde af papaver,
landet nog obrukat, folk ock gårdar tunt sådde. Med all säkerhet kunde
landet föda hundradefalt mer inbyggare, än här funnos. Men wi träda
med pompe in uti staden; ty lemna wi en stund landet. Vice Konungen
Greff Sardas lät lossa styken på fästningen wid wårt inträde, draga et
compagnie af garnisonen för wår port, postera wakt i trappan, utom
dörren etc. etc., giorde sielf visite, samt comendanten ock officerare
utan all ända. Detta complimenterande, det warade mäst hela natten.

Staden hade flere wackra hus; serdeles war det präktigt hoos vice

Roi greff Sardas, ther iag, som en liten secreter, war med på couren.

De allmennare husen hade inga fenster i gluggarna. Den här wanliga
Kyfarten [!] bewisade, at wi behöfde wakten för wår port; ty den, som
här will behålla det han äger, måste akta det wäl. Andra dagen, som

war pingesdagmorgonen elr d. 18 Maji, så reste wi under styckeskols

losande på fästningen ifrån Pampelona, ock ehuru wäl wi nu hafwa
då och då någon slätt för wåra ögon, så följa oss ännu bergen; men
effter wi nu likwäl afgiort det wärsta, då wi i twå dagar reste up til
de högsta klintarna, en dag ther uppe, en dag rest ner, så må iag nu
lemna min tanka om desse berg, theras halt, utseende ock producter.

Stenarten, af hwilken de bestå ifrån understa foten til högsta
spet-zen, är altjd idel Chistus. Denne Gljistus är under tjden skild til
färgen, effter som hon är mer elr mindre mogen; nu til formen, ty hon
är dels cubique, dels rutig, nu fyrkantig, nu wiggformig, än går hon i
stora lameller, än i små, snart äro de tunna, åter tiocka; men är likwäl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-6/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free