Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge undrat, at man ei i Spanien, som öfriga länder af Europa, skulle
liafwa kor, miölk, smör; men nu fek iag lära, at bristen war
nödwän-dig. Marken bär bär nästan intet grässtrå; men wäl Succulenta,
således kan ei här födas en ko; men wäl får ock getter. Emillan
Arma-nard ock Armaray sågo wi härliga fält, slutande på båda sidor med berg;
men på sidan åt Arangonien längre sluta, än ögonen kunde taga. Desse
woro bärande ock til en stor del upbrukade, så at iag förundrade, at
bär kunde wara så mycket åker ock så ont effter byar ock folk, at
bruka honom. Det sköna ock kostel. regnet, som här fallit denne tjden,
det har giort åkerfälten så frodiga, at ehuru detta land hafft i 3 åhr
miswäckst, så kan det begå sig i 4 åhr, om det får berga detta wäl,
som nu står på marken.
Oss mötte ock här stora hwita fårahiordar, som hade ull, hwilken
släpade på marken. Som Les grandes d’Espange, el:r Magnaterna i
Spanien, hwilka täfla med Prinsar om rangen, de hafwa sin största
egendom i Fårahiordar, så äro deras hiordar under tiden nog ansenlige.
Wi mötte här dem, som bestodo af 20,000:de får. Oss sades, at de
funnos, el:r åtminstonde förr funnits, som gå till 50,000:de, hwilka dok
hafwa i följe flere herdar. Det blir en ansenlig inkomst om åhret, om
iag allenast wille räkna en plåt på hwart fåret. Desse Grander hafwa
sine godz i flere provincier, således drifwas deras får effter, som
åhrs-tjden fordrar; somlige får gå på detta settet 900 mil om åhret. Om
wintren äro de i Valentia, Murcia, Granada, ock desse södra orter,
wåhren ock hösten besöka de Extremadura, Gastillierna, Valenlia, ock
hetaste somaren gå de åt Navarra, Arangonia, Leon etc. etc:ra. Det tror
knapt någon, at desse Norra Provincier i Spanien äro kallare, än
provinciae meridionales i Frankerike, som ligga norr om dem; men det är
dok sant. Snöbergen äro wäl ther til en hielp ock ordsak; men hwadan
denna? Mig förekommer, at Skaparen liksom inrättat kiöld ock wärma
i en wiss proportion åth hwarje land, hwarwid iag dok ei nekar den
universela calcule, at skilja kallare ock warmare länder, effter theras
clima. Skåne ock de öfrige provincier i Swerjet, Sleisvig ock Hollsten
i Danemark, Durlach, Baden, Elsas i Tyskland, Guienne, Langedoc,
Provence i Frankeriket, Murcia, Granada, Andalusia i Spanien, mån man ei
skulle kunna bewisa, at desse äro något warmare, än deras grannar,
som ligga näst söder om dem? Nog kan det bewisas emillan Spanien
ock Frankeriket. Ho wet, om det ei torde äfwren låta bewisa sig med
de andra? Men at denne hypotesis behöfwer confirmation, det kan iag
icke neka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
