- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VII. Bref till och från svenska enskilda personer: Hasselgreen-Kallström /
5

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna tiden jag warit här, har i synnerhet gifwit mig anledning
at se de Piskslag och snäckor som ätas af (inriterna i deras fasta, som
ännu warar; jag tror aldrig nägot folck gör sig så mycken gagn af
snäckor och Siökräk, som Grekerna. Jag har sett wid pass 10 species
Cochlea, som de äta, der hos oss den endaste Ostrea anses för dugelig;
bland andra säljes her en Sepia, den de kalla oxia>7uidia ®, som intet
har flere än 8 tenlacula, alla lika långa, hela kräket år en lialf aln
långt, och i proportion tiockt: Otn denna ha Gnekerna berättat mig en
sak, som jag tycker wara märckwärdig: En eocMea hica/cis apice
attenuata, basi Semicirculari * Pinnes här på hafsbottnen i stor myckenhet,
som är en half aln lång; så snart denna öpnar sig, passar ’uxtmnöäta
flitigt op, at hon kan få tilfltlla at krypa in i hennes hus, och då blir
hon dess säkra rof, men en liten Hiika10, som är nästan skallös eller har
ganska tunt skal, har et stadigt härberge i snäckan; hon betalar ock
wäl sin Hushyra, då hon bewarar sin wärdinnas lif, ty hon håller
stadigt utkik wid snäckans öpning, och då hon ser Pienden nalchas,
begynner hon at röra sig. Då sluter itlra (så kalla Grekerna snäckan)
igen sit hus och rofdiuret blir utestängt. Jag såg snäckan första gången
på Milo, och i alla jag öpnade fann jag en sådan liten räka, och jag
undrade icke litet, hwad den hade der at göra, men då jag kom hit,
berättades delta mig lörst af wår Commissions secreterare Hr. Justi, en
curieux och artig man, som mycket rest och warit länge här på orten,
och det samma har sedan blifwit mig sagt af åtskilliga Greker, som
dageligen fiska och äta båda diuren. Alla 3 kräken har jag fullkomligen
beskrefne, tillika med de Piskar och foglar jag här in til denna dag
sedt, som jag äfwen alla bewarar oppsloppade, optorkade och en del i
S. V. fÖrwarade. Beskrifningen öfwer Fulica har jag den äran
öfwer-sända; de öfriga skola innan kort komma efter, så snart jag hinner
skrifwa dem, tillika med min Dagbok, rena.

Hwad min resas fortsättjande åt Palaestina angår, så liar jag wäl
warit sinnad at gå först ti) Constanlinopel och derifrån åt Syrien: men
många omständigheter göra, at jag lärer ändra detta upsåt och gå strax
härifrån. Här ges oftare tilfälle at få skepp, jag har här närmare wäg,
och jag har fått anledning at om någon tid skal här ges et godt tilfälle
at följa med en Armenisk Patriarch från Jerusalem, som är här i staden.
Det felas alltså intet mer at göra fullkomlig nytta med min resa. ån at
jag hade litet mer pengar; den wäg. som nu förestår mig, fordrar mer
än jag trodt, om jag skal winna det påsyftade ändamålet. Jag tycker,
at det skulle wara el samwetswärck, om en god sak, som hint så
långt som min resa nu gordt, skulle suffocari in herba. Med liten til-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-7/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free