- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VII. Bref till och från svenska enskilda personer: Hasselgreen-Kallström /
41

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af de ormar jag funnit i Egypten bar jag den äran at öfwerskicka
Irennes beskrifningar.

Den första är Vipera .Kgypti10. Om denne tilförene är
fullkomligen beskrefwen, sä känner man den rätta Vipera officinarum, hwar och
icke sä har denna sä bekanta ormen, bit in til warit okänd. Jag har
hit in til warit i den tankan, at wår allmänna orm Coluber Fn. S».
260. S. N. 20n warit den samma med Vipera Pbarm., men jag ändrade
tankar, sä snart jag fick se, huru wida den orm, af hwilken Venetianarna
öfwerföra alt del, som fodras i Apotheken af Vipera från Egypten, war
skild til antalet af Squarose och Scula, til hufwud och stiert, samt
kroppens anseende från den, som finnes hos oss.

Den rätta Vipera odicinalis lärer och knapt finnas i Jlalien, emedan
frän ewärdeliga tider, den warit hämtad från Egypten til Venedig,
hwar-ifrän dess preparata utspridas öfwer hela Europa

Den andra är en Vipera Cornuta’*.

Jag har funnit 2"* ormar med horn i Egypten, skilde ända til sit
genus, emedan den ena är en Anguis, den andra en Coluber.

Sä skilde de äro til sit släkte och sä olika natur, äro äfwen deras
sä kallade horn. Den förras äro 2*’ dess stora tänder, som genomhora
cranium, sä at deras basis tienar til land, och deras spets til horn; den
sednares deremol äro intet annat än 2®* aculei, fästade wid huden, som
öfwertäcker hufwudet.

Jag skal intet i hastighet säga, hwilkendera af dessa Alpinus welat
utmärka med sin Cernetes, den ban illa ritat och wärre beskrifwit. Jag
skulle tro, at han sedt dem båda, och lagt dem båda lilsammans under
el namn, efter de båda hade hom. Det war på detta sättet, som man
war nögd at föreställa naturalier, at ge ritning utan beskrifning, at rita
wäldigt ut det som kunde röra hopens nyfikenhet, til ex. en orm meti
korn, utan at ge aktning pä naturens inrättning, förr än wår Linmeus
lärdi oss at öpna ögonen wid naturens betraktande, och urskitnad.

Den tredie är den omlalte Auyuis dentibus molaribus cranium
per-forantibus

Ödlor, den andra gren af detta grufweliga släkte, har jag funnit en
ansenlig hop; de mista lära dock wara bekanta, förutan uågra små.
dem jag funnit i ödemarken i brännande sanden; intet rum är, der ej
något slaga lefwande af naturen fådt inwisning.

Den, hwilken jag har den äran al öfwerskicka, har jag framför
andra utwaH, emedan den är den enda, sä mycket jag påminner mig.
som hil in til bhfwit anwänd til någon nytta, och icke dess mindre
warit okänd både för Naturalister och Medici. Sancus marinus har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-7/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free