Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oxe, wälförstående i jämnförelse tit de andre delar hos båda diuren, som
ej kunna komma i jämnförelse.
Dess tarm, som är smat, ganska slyf, och hopsatt af starka liocka
hinnor, samt har en canal så smal, at den knapt tar emot en Styl af
en hönsepennus tiockiek, är äfwen märkwärdig, alramäsl derföre at den
liar sit rectum närmast in til Pylorus, i stället för det at andra diur ha
det wid Anus, hwilket är opfylt med excrementer, som gå samma wägen
ut, som de kommit in, lienandes den smala tarmen til intet annat äu
at (Öra Chylus.
Jag bar nu redan en månad luvar dag det nöjet at se det så
utropade, och ej ulan grund utropade Egyptiernas sätt al utkläcka
kycklingar i ugnar. Jngen ting är artigare och ingen ting är lättare at
wärk-ställa än detta optog; det de gamle Egyptier lärdt af Crocodilen och
Strutsen. Del är et artigt spektakel at se en stor ugn full med ägg.
ur hwilka i et ögnablek uthoppa lusendetals nya inwånare i «år werld
ulan barnemorska, och jag hade så när sagt, ulan moder; hon har
åtminstone intet at göra til deras framkomst. Det är så lätt all
wärk-slälla, at jag är försäkrad, det b«ar bondekäring hos oss skulle kunna
göra del i sin badstuga, endast man sade henne, at det woro möjeligel.
och lade der til några uns widskepelse.
Det skulle ej utan fördel kunna »ärkställas hos oss, och ge i de
stora städerna ömnig lilgång af en så angenäm rätt som en hönsesoppa.
i synnerhet lagad i Swerige.
Hwad tid och widlöftigheter fodras at på det naturliga sättet låta
utkläckas 6000 kycklingar? och i en månads tid komma dessa fram i
Egypten ulan widare beswär, än al en karl har omsorg al wända äggen
och elda ugnen.
Godheten är ej aldeles den samma i dessa konstens alster, som i
de naturligen framkomna; det »oro för mycket «unnit af konsten at
kunna hinna til naturens fullkomlighel; det är rättmätigt at den sednare
altid behåller sit höga företräde. Skilnaden är, at de Egyptiska ugnshöns
äro mera torra och ha ej den saft, som ger en angenäm smak åt dem,
som en höna framkläkt; denna skilnad torde ock komina til en del af
sättet at upföda dem, som i anseende til den myckenhet här finnes, och
det goda köp, för hwilket de lemnas, ej kan lofwa samma godhet som i
Europa. De Egyptiska födas, som alt lefwande i Egypten, mäit af Bönor,
aldrig brukeliga åt dessa slags kreatur hos oss, som deremot föda »åra
med god ren säd, då wi «ilja, at de skola ge en god rätt.
De äro dock gode i Egypten, och långt bättre, än jag förestäldr
mig i anledning af en berättelse jag derom inhämtat i Europa, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
