- Project Runeberg -  Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del VII. Bref till och från svenska enskilda personer: Hasselgreen-Kallström /
62

(1907-1943) [MARC] Author: Carl von Linné, Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hwilket man med grund kan påstå om de gamla Cycomori omkring
Gairo och i öfre Egypten, hwarest kanske hwart annat eller liwart
3dic: år falla 10 regndroppar.

Men om regn felas Egyptiska wäxlerne, så felas dem derföre ej
watn; Nilen, den underbara Nilen, ensammen i sit slägte, ärsätter det,
som himmelen dem nekat. Fasta landet i Egypten är en siö från
början af Augusti til slutet af October; en resande, som wid denna tiden
tingo se Egypten och ej woro förut underrättad om rätta sammanhanget
af watnets uprinnelse, skulle snart ge ut mirakel i Naturkunnigheten;
han skulle säga sig sedt et haf, men et som frambringar andra wäxter
än Sargazo, Tang, Rör, Hwass m. m. Han skulle säga sig sedt ur
hafsens botn skuta op Cycomori, Rhamni, Acacice, Cassice, Salices och
Tamarisci, hwilka på en hafsbryn utgöra små skogar eller trägårdar,
sådan är wärkeligen Egyptens utsigt, under det hon står under watn;
då felas altså ej Egyptiska wäxterne som wid den årstiden äro mäst de
beständiga trän, watn, och dem til hwilcka naturens mildhet ej kan
hinna at sträcka sig, föreser konsten genom watn wärk, wid hwilka
Egyptierna hafwa mycken behändighet, på hwilket sätt Trägårdarna få
watn.

Efter denna kommer en annan årstid in til början af April, då
watnet är aftorkat och hela landet täckt med den lerälta, som är
watnets sediment, hwilken gör Egypten til et så wälsignat land; då får
åkermannen sin säd, med mindre suett, och i försäkran om ömnigare
skörd än hos oss, hwilket sker i Octob. och Novemb. månader; då
framkomma alla plant® Spontane®, hwilka i Egypten äro ganska få, och
nästan inga andra än några, dem man ser komma op med säden,
hwil-kas frön äro öfwerförde af flyttfoglar, emedan de äro Europseiske. Då
släppa trän sina löf, som sker i slutet af December och början af
Januarii månader, och ha nya färdiga, innan alla de gamla äro affalna,
hwilket at det må gå så mycket lättare, de mästa trän ej ha löfknoppar
(gemmae). Dock finnas de på Cycomorus och Salices, men med få och
ganska löst hopfästade stipulae; gemmae hafwa ej funnits så nödiga af
Naturen på de södra som de Nordiska trän, ty är ock här uti stor
åt-skilnad.

Egyptens rikedom och prydnad, Phoenix och Musa, bereda sig ock
under den årstiden at frambringa sina dyrbara foster, sedan de förra
släpt sina nedersta gamla löf, skuter den nya från topp, och med det
samma framskuta dess nya Spathce i December och Januar. månad, och
wid samma tid framkommer den sednares Spadix.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:26:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnebref/1-7/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free