Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket lärer gifuit några resebeskrifware anledning at tala om och 3r,<‘
skördar i Egypten.
Hela Egypten är dock icke innebegrepen i Sommarens ödeläggande,
negden omkring Rosette och Damiate äro undantagne, hwars fält denna
tiden äro prydde med Ris, som planteras i Maji och bärgas i October
månad, hwartil watn opbringas ur Nilen med stort arbete. Jnwånarne
på desse orter ha då det nöjet at skåda gröna falt, då de öfrige
Egyp-tierne ej se annat än en förbränd jord, men alla Pharaos plågor, grodor,
flugor, myggor etc. etc. som gynnas af et rutnät watn och en fuktig
jord, göra husen nästan obebyggeliga, och låta dem altså dyrt betala
nöjet.
Det är i denna hetaste Sommartiden, som man i Egypten ser et af
de största prof af skaparens milda försyn, jag menar den ömnoga
daggen, som faller mornar och aftnar, hwilcken förekommer, at landet ej i
grund ödelägges på iU års tid, som det är aldeles utan watn, utsatt
för den grufweligaste hetta. Trän draga här utaf största nyttan, hwilka
utan at bli fuktade af daggen omöjeligen skulle uthärda hettan, der de
■dock nu äro frodige, göra blommor och mogna sin frukt. På Egyptiska
träden tienar altså kronan en wiss årstid til rot, då den genom sina
vasa absorbentia drager til trädet den näring ur en fuktig luft, som den
sednare en annan årstid insuper ur en watnad jord. Man kan ock
anmärka, at daggen faller wid den tiden, då de tiocka molnskyarna gå
öf-wer Egypten, som komma från Norr och gå til söder efter hwilkas
öm-noghet och goda utsigt Egyptierna sluta om Nilens tilstundande
ömnog-het. Dessa göra himmelen dunkel om rnornarna, men hindra dock ej,
at han är klar om dagen, och om natten så lysande af stiernor mit i
Sommaren, som i Norden de klaraste winternätterna, hwilken himmelens
utsigt aldrig ändras i Egypten, hwilket ofelbart ej warit minsta
anledningen för de gamla Egyptier och sedermera för de Egyptiska Araberna
at så högt idka Astronomien, oeh undrar jag at ingen Europaeisk
VVet-tenskaps Societet fallit på den tankan at i Gairo underhålla en
Astro-nome, hwarest den alrarenaste Horizont, et altid blidt climat och en
ständigt klar himmel, skulle efter mit begrep, ge anledning til lätta och
ständiga observationer. Han skulle til äfwentyrs finna några ledsamheter
af landsens inwånare, som äro fulle med widskepelse, men äfvven detta
skulle han med lätthet öfwerwinna; han skulle finna lärda Araber,
myndige män, som både älska och på sit sätt idka Astronomien, hwilkas
beskydd skulle sätta honom utom all olägenhet; kostnaden härvvid
skulle äfwen wara nog drägelig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
