Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill
fergen, hafver långa och yfviga hår samt Vi alns ungeferl. lång yfvig
»vants, tecknad med mörkbruna och hvita ringar; litet, in uti kroppen
sittande hufrud; hvast tryne, tecknad med svarta och hvita (läckar i
hufvudet; små ögon, som se nog skarpa ut, grönaktiga til fergen; tänder
såsom en hund med myxlager på trynet; små korta låga ben, som
hvardera hafva 5 mist rätta, en god tums långa klor, hvileka sitta
nästan i ordning, som fingrarna på markattor, och bandterar han alt
hvad han får med dessa klor och fram benen merendels på samma sätt,
som markattorna, fördrager väl alt slags väder och stått nu snart i 3
års tid bunden ute i min gård, i sällskap med en Rysk björn mit för
sig; äter alt livad man vil gifva honom; men har jag socker, russin,
mandlar eller en skorpa i fickan, så stiger han up på bakföllcrna och
vet behändigt räcka ena framfolen ned i fickan och tager, hvad han
tycker, derutur, såsom med en hand och fingrar. Hafver intet läte;
men murrar som en hund och biter, då han retas; märekes ej vara
falsk emot menniskor; men Calconer och höns har han ofta slagtat för
mig, då de kommit för nära. Ser tjock, yfvig och oledig ut; men har
en otrolig vighet til alla slags mouvements: Är mäst inne uti sit lilla hus
om dagen; men om nätterna och som oftast i ondt väder går han och
valsar fram och tiibakars såsom björnen, så långt kädjan räcker: han
klifver som en markatta upför en slätter stång, som står vid hans koija.
Om Herr Archiatern och Riddaren befaller, vill jag sända ritning på
detta djuret*.
1 förleden vintras hade jag ärnat sända 2” här hos följande
ril-och beskrifningar til K. Vet. Acadeniien; men såsom jag så ofta dels
under mina sjuåriga Ost Jndiska resor sändt både naturalier och
resebe-skrifningar oeh observationer i hvarjehanda ämnen, samt nu sedermera
jag kom på landet, anmärkningar och rön med Electriciteten, hvaraf väl
något är infördt i Actis; ty som jag sedt. at llere af mina bekanta,
dem jag känner och utan afunds eller jalousie rörelse kan trygt påstå,
del de hvarcken visat eller äga mera drift och böijelse, til at med
nyttiga saker och göromål gagna och förnöija, än jag, likväl, (quacumque
ratione Sec quibus meritis,) redan långt för detta inskrefne för K. V.
Acad: ledamöter; derföre nekar jag intet, at man ju kan blifva modfält;
hvarjemte likväl mig mäst (Örtrulit; al flera höga Herrar, Gynnare och
vänner, som varit hos mig, sedt mina anstalter och mit bemödande, ofta
frågat mig och undrat, om jag intet varit ledamot i K. V. Ac.‘ De
rättänekande taga det, som del ock verkeligen är, för en heder at vara
medlem i en så vitter och lOstre societet och är det värekeligen
upmunt-rande för dem, som vilja upoffra snille, flit och möda til medbröders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
