Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. At då man sår vvåra Fikon wäxa fröen aldrig up, men
levantiske Fikon sådde wäxa ofta upp.
4. At Fikon som wäxa utan caprificus torckas i Solen, men
levantiske Fikon måste torckas i ugnen, eljest blifwa de fulla af
små mattkar, som upäta alt det kiöttfulla af Fikonet.
Derföre lät jag hämta utur hwar krydbo i Upsala några
Fikon 1744 om wåren, sådde dem uti orangeriet, i academias
trägården, jag fick några upp af fröen, at jag nu äger 8 träd af frö
som redan äro aln långa; om et par åhr, är jag säker at få dem
til att bära frukt, då jag så är säker at något blifwer caprificus,
som man kan vara säker, at om man sår 8 hampfrö, det något
blifwer Gallring, om eljest olyckan ej är altförmycket fatal.
Pater Seguier8 i Werona har lofwat mig när jag wil, at få
fikon, som har flugo-äggen uti sig, då jag täncker at i orangeriet
plantera dem på fikonen, och se, huru desse flyga som små
Bij-swärmar utur hannen til honan och så widare, som både är nöje
och nytta; då man af et Fikon-träd kan få så mycket frukt, som
eljest af 10 träd; tänck om wåra trägårdsmästare frestade denna
Processen, ell Herrskaperne, som boo på landet, huru mycket nöje
och lika nytta man deraf kunde hafwa. Jag önskade hafwa detta
i stånd, at få wisa detta för wår liufwa Cron-Prineessa; som jag
är säker skulle se detta med nöje.
Til at anticipera tiden, mån intet man kunne få med et
Le-vantiskt skiepp ett Caprificus ell hannträd af Fikon ifrån någon ö i
Graekeland?
Detta alt är widlöfftigare utfördt uti D.oct. Hegardts*
disputation om Fikon under mitt Praesidio. 1744.
Originalet finnes i Vetenskapsakademiens bibliotek. Endast sista
meningen är af Linnés band; allt det öfriga är renskrifvet af annan person. 1 * 3
1 Håbleman vistades i medlet af 1740-talet mycket i (Jpsala med anledning
af de då pågående, af honom ledda byggnadsföretagen i botaniska trädgården.
Disputationen om Ficus utgafs i September 1744, och säkerligen var det pa
grund af Linnés berättelse om dess innehåll, som Hårleman uttalat önskan om
ett skriftligt referat däraf.
1 Gio. Francesco Seguier, född 1703, italiensk botanist, död 1784.
3 Cornelius Hegardt, se Afd. I: b. 2, s. 83, not 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
