Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med des tryckande, ty des lathet at skrifva gör at resan dnger ingen ting;
men då man talar med mannen, och hör honom, så finner man, at han
varit en grnfvelig starck observator; han är alt, bonde, snickare,
svarf-vare, skomakare, murmästare, Trädgårdzmästare, Präst, timberkarl, och
iag vet oi livad icke; rasande hufvud på karl. Roten af Aralia Canad.
har ei sin like at hela huggsår; iag har sedt otroliga curer af den. Arum
Sp. 1. Gron. fl. roten indianernas mat, rå förgifft, stekt skönt bröd. Arum
fluit. Gron. 121.* frön indianernas bästa maat. Agrim. vulg. rötterna
ganska sköna i calore febr. brukade som The. Herre Gud, hvad mycket iag
hade at skrifva om iag hant; iag har. aldrig i mina dagar haft så mycket
at göra som denna våhr; från första daggryningen ända til kl. 10. om
aftonen; får se om iag härdar ut; det myckna skrifvande som iag alt sielf
måste giöra, tröttar mäst ut; iag är ibland om afton så trött, så at iag ei
orckar röra mig; iag mår nu mycket väl, endast at iag finner så ringa
matlust; dock känner iag ingen matthet i kroppen; hinner iag ei göra momoir.
til Acad. från mig här, så skal iag görat i Albano, om de villa Americaner
ei hasta för snart dädan. Men huru skal man bota det; örter och träd af
samma species, hvaraf det ena kommit från England, det andra växer
här vill i skogarna, differera dock så at den från England gemenl. står
2, 3, ja somliga 4. veckor förr i blomma, än den vilt växande här, fast de
ofta stå bägge på samma ställe, i samma jordmån, ha lika sol etc. orsaken
tycker iag vara den, at den från Europa slår ut sina blommor, då luften
här får den grad af värma, som i hans hemort de gamla länderna då den
der blomstras; men här vil den villa ei göra det, emedan han likasom af en
långlig erfarenhet vet, at ofta ända långt in i may komma frostnätter,
då älla blommorna frysa ofta bort på don Europ. den Amer. vil ei slå ut,
för än han vet, at iugen köld kommer mera, som skal skada blomman;
men det vet den Europ. som en främlingo, ei af, och blir derföre ofta om
våhren bortfryst; en orsak til Amer. örternas senfärdighet at komma fram
är Grönland och Hudsons sund, hvarifrån om våhren vädret nästan
con-tinuerl. blåser hijt; nu är samma siö och land då full med ijs, som ei
smälter för än långt in på sommaren, derföre hvarcken kunna elr töra Norra
Amer. örter komma förr fram, än samma ijs til en del är smält; åtminstone
kunna de ei mognas, för än sent. Horro Gud, livad nyttigt för Sverige
iag kan få härifrån, af hvad iag redan vet, om Gud låter mig hava hälsan,
och iag får det väl hem; och iag hoppas få dubbelt så mvckot nytt i Canada,
ty många hafva berättat mig, at de sedt der oändl. antal af alla växter,
som Americanerno bruka til mycket; men fasel. myckot skallerorinar der:
Polygala har mot des bett ei mera kraft än andra;’ en indian ville visa i
mångas presonco huru han med don kunde handtera skallerormen, och
bota des bott; det gick an några gångor, men hur det var, gaf ormen honom
et bett i tummen; han brukade Polygala och all sin konst; men dog ändå
inom par timars tid sedan han var biten; alla hafva rådt mig mot skaller
-ormon 1. ha goda örter hos mig. 2. altid bruka tiocka stöflor. 3. et par
vida båtsmansbyxor, som hindra hans bitando, de böra räcka ned på foten;
folck, som blifva bitne af don, och curerade, ha ändå sällan derefter stadig
hälsa, utan bli gemenl. hvart år vid den tiden de voro bitne, hel siuka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
