Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ot Ickorn lagt ihop för sin winterföda, så är man mer än lycklig i det,
at man är försäkrad om, at af alla de Castanier och walnötter der fina, skal
ei en enda vara skämd el? kämlös. Desse Ickornar äro derutinnan svårast,
at de giöra deras excursioner merendels om nätterna; iag har talt med
Landt-män, som försäkrat mig, at Ickornarna på en natt fört bort mäst hvart
och et Maysax af par Acreland Mavs, ithy de komma ibland til några
hundrade stycken om en natt uti Mayslanden; mäst alla slag af Ickornar kunna
giöras ganska tama; uti Maryland är den seden, at hvar Landtman är
förbunden, at årligen föra 4. Ickomhufvuden til Öfverapsyningsmannen,
såsom cn del af dess utlagor. Jag har funnit här åtskilliga af sådana insecter,
som wi hafwa i Sverige; iag tror mig haft den äran, at förut nämna derom
i mina bref til Hr Archiatem. At Loppor äfven äro indigense af America
synes deraf, at om man skiuter en hare, el? Ickorn, el? annat diur, skall
man, äfven midt om wintem finna fullt med loppor på det; på intet ställe
i werlden kan vara mera af desse ohyror, än uti de willa Americaners kojor.
Wåra Sirsor el? Grylli domestici, som hålla en så obehaglig musique uti
våra hus i Sverige, har iag ei kunnat finna el? höra öfver alt der iag rost
i de Engelska Colonier; iag har med flijt frågat efter detta Herrskap der,
men ingen Engelsman vet en gång hur den ser ut; deremot har iag näppel.
sedt et hus uti Canada, äfven do förnämsta Herrars hus. som varit fri för
denna ohyran. Tvärt om wiste de ei i Canada hvad Toraka war, men
däremot äro de mer än allmänna i de Engelska Colonier; de Svenske kalla
dem Brödätare, de Holländske Kackerlack, och de Engelske Gork-roches;
när man i skogen bryter omkull en gammal stubbe, får man ofta fult af
dcsse diur deri; när ved föres hem, och bäres in, följa ock desse med; liäraf
sker, at intet hus är fritt för dem; man måste noga akta sig, at ei lägga bröd
på sådana ställen, der de komma til dem, annors holcka de på en natt ut
stora gropar uti en limpa; många äro här af den tro, at do blifvit först
hijt-förda från de AV estindiska öar i Södra America, der de finnas i grufvelig
myckenhet; men at do finnas öfver alt i skogarna, lämnar en anledning at
tvifla derom. Deras tilhåld om wintertiden uti husen äro i synnerhet uti
sparrar midt ovan för spisen: iag har talt med en och annan, uti hvilckas
öron desse om natten kommit at krypa; de hafva berättat mig, at desse
insecter dermcdelst förorsakat dem en otrolig värok, at de nästan blifvit
som tokota; bästa remed har varit, at strax hälla örat fullt med vatn, och
hålla hufvudet så, at vatnet ei ran ut, då Brödätarne skyndade sig så
hastigt ut, som de kommo in. Af insecter, som lysa om nätterna, finnas här
flero slag, af hvilcka dock on i synnerhet är märekvärdig; iag har sedt henne
öfver hela Norra America; nätterna äro här om sommaren ganska mörcka;
när det ei är måneskijn, så äro de här i Ponnsylvanion i slutet af May så
mörcka som uti Sverige i djupaste nedanet uti October el? November
månad; man kan altså om sommaren ei hafva det nöje, at resa här om nättema,
som är en stor olägenhet, ty om dagen är en så brinnande hotta, at man
middagstiden näppel. kan vara ute; detta giör, at man midt om dagen,
i synnerhet om det år lugnt och ei blåser, ei orckar arbeta någon ting, men
blir stock lat, och som ledsen vid alt; par timar efter Solen gått nod, blir
lufften väl svalare, men tillika kälmörckt öfver alt; råkar man då vara stadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
