Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. Mylla är en jordart, som uppstått af ruttnade
djur-eller wäxtlemningar, då något försvunnit, »men något
inflamma-bile eller brännande och saltaktigt blifwit qwar, så at sielfwa
dyn-gan intet annat är en mull af ymnig sälta och swafwel».
Exempel på några i sådan jord förekommande växter äro:
Galeopsis Tetrahit, Urtica urens, U. dioica, Bryonia alba1.
15. Leran år segare, qvarhåller fuktigheten längre och
hårdnar, så att den bildar en skorpa under sommarhettan.
Växter: a. Medicago falcata. »Sedan man hördt
utlännin-garne mycket rosa sitt Saint foin eller Foenum Burgundicum
Lob. Hisl. 4982 til at så eller fröda ängar med, derföre at det sig
så ymnar och öker, hafwa åtskillige med mycken kostnad skrifwit
efter samma frö utifrån. Under Saint foin komma flere wäxter
hos auctoreme at nämnas, som til äfwentyrs Securidaca Tournef.,
Onobrychis Tournef. och denna. De twenne senare låta ej med
förmon så sig i Swerige, ty de stå icke ut kölden, men Medicago,
som på Skånska slätten och kring Upsala wäxer på alla åkerrenar
och kring alla wägar, kan här med särdeles winning fortplantas,
allenast jorden är lerblandad.»
b. Anthyllis Vulneraria.
c. Ononis arvensis.
d. Marrubium vulgäre.
16. Sand är hård, lös och torr, men ändock kunna åtskilliga
växter trifvas däri, såsom:
a. Ornithopus perpusillus. »Jag sådde den uti god mylla i
krukor: kring den ena örten lades ymnog sand, men i den andra
krukan aldeles ingen, ty wisnade den senare, då den förra har
mogen frukt, som ses på sandwägarne wid Harderwijk i Holland.»
b. Psamma arenaria.
»Sandhafra, Helm Belgis. Detta gräs wäxer ymnogt af sig
sielft wid hafsstranderne i bara sanden. Holländarena plantera den
1 Som de i det följande ur Hortus Cliffortianus och andra äldre
arbeten hämtade släkt- och artkaraktärerna ej alltid äro så fullständiga och
distinkta, som behöfligt vore för de anförda växternas säkra bestämning efter den
binära nomenklaturen, sådan som densamma finnes genomförd i Linnés för
detta ändamål nu begagnade Species plantarum, så reservera vi oss på det
bestämdaste för möjliga fel och misstag i detta afseende.
* M. de Lobel, Plantarum seu stirpium historia, Antw. 1576.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
