Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII. Underrättelse om nyttan af wäxtemas olika kiön
wid åkerbruk och trägårdar. 1744—1745.
I afsigt, att till den stora menigheten sprida en väl beliöflig
kunskap om naturvetenskapliga eller eljest allmännyttiga ämnen,
företog sig Linné på 1740-talet att införa åtskilliga dithörande rön
i samtida almanackor. Bland sådana uppsatser kunna nämnas:
Anmärkningar om inhemska wäxter (1743 — 1744); Underrättelse
om nyttan af wäxtemas olika kiön wid åkerbruk och trägårdar
(1744—1745); Anmärkning om Thée och Théedrickande (1746)
m. fl.
Den af dessa afhandlingar, som berör åkerbruk och
trädgårdsskötsel, eller om nyttan att känna till växternas olika kön, finnes,
som ofvan är sagdt, införd i almanackor för åren 1744—1745,
hvilka voro uppställda efter Stockholms meridian och utgåfvos af
astronomen A. Celsius. I företalet till den första af dessa numera
sällsynta skrifter yttrar denne några ord om betydelsen af
han-och honkön inom växtriket, och att naturen vanligen använder
lika sätt och orsak för att åstadkomma lika verkan. Pfofessor
Linneus, hvilken mer än någon annan gifvit akt på växternas olika
kön, hade funnit att man i enlighet därmed kunde indela alla
växter i klasser, slägten och arter. För att närmare bestyrka
detta hade han meddelat Celsius nedanstående uppgifter till
ledning och nytta för dem, som hade att sköta plantager och
trädgårdar. — Dessa uppgifter återgifvas här ordagrannt med
bibehållande af blomsterkonungens originella och naturfriska språk.
1. »Då rågen står i blomma, eller som de säga, ryker, ser
man uti axet, att utur hwart fröskal tre knappar på hår hänga,
som då kasta sit miöl. Kommer den tiden rägn, som länge
wa-rar, åtminstone så länge rågen blommar, ehuru åkren är wäl
giödd och säden härlig, förslår han dock ringa i skiäppan och axen
blifwa intet fullsatte.
Gemene man säger allmänt, at då säden blifwer trappig1, är
det förorsakat deraf, at rägn kommit i blomman, ty rägnet
förhindrar miölet at få blåsa utur blomknapparne, när det klebbar det
1 Ojämn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
