Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
altså pistillerna honor, som göras fruktsamma af hannarne eller
starnina. All denna foecundation skier uti blomman, som altid
går för frukten; at i blomman altså skier alla wäxters biläger.
Miölet eller säden föres ifrån stamina på pistillerne medelst
luften, som är merendels i ständig rörelse; hwarföre ock, när
blom-morne stå uti qwafda rum eller tilslutne orangerier, blifwa de
sterile, så wida som luften ej kan föra miölet til pistillerna; ty måste
trägårdsmästare om sommartiden öpna fönstren på sina
drefbän-kar och winterhus, at luften får spela uti blomstren. I de mästa
blommor äro stamina stälde rundt omkring pistillerna, at miölet
må föras från dem på pistillerne, åt hwäd sida wädret blåser. I
somliga blommor ser man, at stamina äro kortare än pistillerne,
at miölet altså borde stiga, emot sin naturliga tyngd, upåt och
lägga sig på pistillen, men som den allwise Skaparen funnit detta
gå emot sina lagar, har han inrättat, at sådane blommor hänga
och luta, såsom Narcisser, Käjserkronor, Fritilliarier, Klåckor etc.,
på det miölet ej behöfver stiga up, utan endast nedfalla. Man
må intet tro, at blommorne hänga blott af en händelse, ty
ehuru-wäl blommorne på alla dessa luta, likwäl står frukten helt rak,
fastän ofta 50 gånger tyngre.
Alla de wäxter, som lefwa under watnet, måste koxa up utur
wattnbrynen den tiden de öpna sina blommor, at et tort miöl
må kunna beströda pistillen, men så snart detta är bestält, siunka
de åter ned under watnet, att där mogna sin frukt, som man ser
på Nata, Potamogeton, Myriophyllum, Stratiotes, Hottonia etc.
Vallisneria är en wäxt, som framkommer uti stillastående wattn,
til sin skapnad lik et simpelt gräs, men til sin generation den
alra-sälsammaste. Han- och honblomstren wäxa på särskilte stånd.
Honan har på sin stjelk en enda blomma; stielken är mycket
lång, dock som en rullfiäder hopdragen, at han ganska låg ligger
under wattnet. När nu blomman skal komma fram, rätar denne
hoprullade stielken sig ut och blifwer lång, så at blomman kan flyta
på wattnet. Men hanörten, som eljest är lika til skapnaden, har
en rak och knapt fingerslång stielke, som ingalunda kan komma
öfwer watnet, och bär på sin spits många hanblomster. När
dessa äro färdige, släppa de sin stielke, flyta up på watnet, och
där liksom simma omkring sin hona, at miölet må blåsa på henne*
Så snart hon fådt miölet, rullar hon åter sin stielk tillsamman, at
frukten må dragas ned i bottn och där mognas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
