Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål», ägnar författaren några ord åt insekternas stora nytta i
naturens hushållning genom att de förtära och sålunda oskadliggöra
ruttnande djurkroppar samt hålla växtriket i jämvikt. Dessutom
lämna några af dem åtskilliga för människan användbara ämnen
såsom silke, honing, vax, coccionell med flera.
Den skada däremot, hvilken insekterna åstadkomma, är lika
stor som omväxlande och de angripa sålunda människan själf
med hennes bostäder, föda och kläder; växterna i trädgårdar,
lundar, skogar, samt på åkrar och ängar; kreaturen samt de vilda
djuren, och ej ens fiskarne i vattnet äro alltid riktigt fria för
deras anfall. För öfrigt framhålles, att de äfven befinna sig
ständigt i inbördes krig med hvarandra.
Af de insekter, hvilka göra skada på fruktträd och grönsaker
och sålunda äro af intresse för trädgårdsodlaren, uppräknas 18
arter och säkert bestämbara bland dem äro Cheimatobia brumata,
ti
Eurrhypara urticata, Diloba coeruleocephala, Carpocapsa
pomo-nella, Típula hortulana, Phyllopertha hortícola, Gryllotalpa
vul-garis, Arctia Caja, Mamestra oleracea, Lema Asparagi, Phcedon
Armoracice, Chrysomelce sp., Hepialus Humuli.
Dessutom upptager författaren några andra insekter, som äro
fiender till häckar, lundar och sädesfält, såsom Melo’é proscarabaus,
Hyponomevta evonymella, Fidonia wawaria, Aporia Cratcegi,
Magdalinus Cerasi, Otiorrhynchus Ligustici, Cionus Scrophularice,
Crioceris mer dig era, Hy pena Bumicis, Depr ess aria heracliana.
Denna afhandling refereras i en från Upsala insänd och i
Salvii Lärda tidningar, 1753, s. 47—48 samt 51—52, införd
artikel på följande sätt:
»Under Herr Archiater Linn^ei praesidio disputerade H. Michaél A. BjEckner,
Helsing., den 18 sistledne Decemb. De noxa insectorum. Auctoren talar i
1 §. något om denna wetenskapens oprinnelse och wisar, at den först wid
slutet af föregående hundratal började med alfwar af de naturkunniga at påtänkas,
men i detta genom Swammerdams, Leuwenhoeks, Réaumurs och andras flit har
den blifwit bragt til den högd, at den år 1735 med rätta kunde ikläda sig
namn af Science. Isynnerhet har den franska Réaumur gjort sit namn bekant
i denna wetenskapen, ty hans qwicka penna, som noga tecknat dessa små
kräkens hela wandels- och hushållningshistoria, har först upeldat de gransynta til
upmärksamhet wid detta uti djurriket obekanta landskap. H. Kammarherren
De Geer uptändes snart af samma brinnande nit för wetenskapens upkomst
hwilket dess nyligen utgifna wackra arbete [Mémoires pour servir ä Vhistoire
des insectes] nogsamt intygar. 2 §. Handlar om naturens wisa inrättning wid
dessa små djuren. Auctoren ger här wid handen, huru underligen naturens
Herre upfyller i det ena hwad som brister i et annat, ty såsom inga kreatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
