Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
årliga winsten af sina grannar i den Södra delen af detta landet, utan ock
numera knappt få utsädet för sitt arbete. Häraf tyckes Auctoren ha skäl at
befara, det hela Europa genom Ångländarens handel på dessa orter inom kort
tid torde besökas af dessa landsfördärfweliga odjur, om icke sädeshandelen nog
försigtigt handhafwes. Wi måste nu lemna 8, 9, 10, 11 och 12 §. §. och
allenast nämna deras innehåll. Så uppräknas i 8 §. de skadeinsecter, som utöfwa
sit tyranni på wåra fruktbärande trän, på sallater och allehanda andra trän
[o: örter]. I 9 §. de, som afkläda wåra häckar och lundar den prydnad,
hwar-med konsten och naturen welat fagna wåra ögon och skyla oss för solenes
hetta. I 10 §. de, som slå sina läger på wåra sädesgärden, der de afbita de
små sädesplantorna, upäta rötterna, förorsaka hwitaxen, fräta kornen i axen,
följa in i ladan och med alt detta göra oss 100000 tunnors brist i wåra
korn-och sädesbodar. I 11 §. de, som göra wåra ängar skallota och derigenom
stegra höet ofta til mångdubbelt pris. I 12 §. de, som beröfwa wilda trän sina
löf och derjämte hushållaren foder för sin ladugård. —–Af alt detta
slutes i 17 §. at nästan intet ställe är fritt ifrån insecternas inbrott och at
ingen skada af de större djuren kan liknas emot dessa de smärres. Men
emedan naturens wisa Stiktare ej annat deruti frambragt än det, som skulle tjena
Honom til ära och oss til nytta, hoppas auctoren, at igenom de upmärksammas
flit medel en gång skal påhittas emot dessa farliga gäster.»
»Materia Medica war oredig och i henne många mörka saker,
tills Linnseus reformerade henne. Han införde Genus, Speciei
dif-ferentia, Synonyma selecta, Locus, Cultura — han deducerade af
Qvalitates Odoris et Saporis medicamenternas Vires och Usus —
och han beskref till slut åtskilliga Composita, hwilket alt hade förut
af de mästa blifwit confunderadt eller superficielt handteradt, men
som Linnaeus i sin Materia Medica distinct förestälde».1
Dessa yttränden af Linné i hans själfbiografi kunde väl i
början synas vara dikterade af egenkärlek, men detta är lika litet
händelsen där som annorstädes i hans skrifter, utan han omtalar
blott helt okonstladt, hvad han lyckats uträtta. En granskning af
hans andra arbeten i materia medica visar också bäst hans stora
förtjänster äfven på detta område.
1 Caroli Linn^i Materia medica, Liber I De plantis utkom 1749 och
hade till ändamål att tjäna som lärobok för den studerande ungdomen. Det
hade varit högst önskligt, om hans tid medgifvit att på samma sätt reformera
den del af den äldre farmakopéen af 1686, som handlade om de ur djur- och
stenriket hemtade läkemedlen, bland hvilka upptogos till exempel kokta
svalungar, grodrom och daggmaskar, för att ej tala om åtskilliga ädla stenar, till
h vilkas underbara läkedomskrafter man allt sedan forntiden hyste det mest
obegränsade förtroende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
