Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitis vinifera\ Citrus Medica, C. Aurantium, Laurus nobilis
och Ficus Carica.
Buskar.
Ribes rubrum, R. nigrum, R. Grossularia och Rubus
occi-dentalis, hvilken senare af professor Kalm hemförts från Norra
Amerika.
FJÄRDE KAPITLET.
Prydnadsväxter.
»Ur växtriket stå, tack vare den Högstes hulda försyn, ej
blott de ting människan till buds, som äro nödiga för kroppens
näring och hälsa, utan därur flödar ock mycket angenämt och
älskligt, åtföljdt af ett synnerligt behag. I den underbart skiftande
mångfald af alla de ting, som där möta, finnas alltså somliga, som genom
sin skönhet fröjda ögat, andra, som smeka tungan genom sin
ljuf-liga och angenäma smak, andra tjusa näsan genom den
behagligaste lukt, med ett ord, alla tjäna på skilda sätt människans
nytta och nöje. De flesta dödlige, åtminstone de, som hafva en
finare utbildad smak, förstå också sin fördel, i det de mottaga
naturens dyrbara gåfvor med den fröjd, att nästan ingen
trädgårdstäppa på landet är så oansenlig, att den ej lyser af några
prydnadsväxter.
Ja, så långt går detta intresse, att största och förnämsta
delen af trädgården helgas åt örter, som endast fröjda de yttre
sinnena. Därför skola måhända de flesta tycka, att vi ej fyllt vår
uppgift i detta ämne, om vi ej åtminstone i korthet beröra dessa
behagligheter. Se här alltså de förnämsta örter, som utgöra deras
älsklingar.»
1 »Winrankor wäxte här [wid Kristianstad] wid wäggarna af husen, äfwen
som wid Sinclairsholm och updrogos til fenst.ren i andra wåningen, der de
gåfwo sina mogna drufwor och wittnade om Glimatets ansenliga mildhet emot
de öfra provinciers; men om wintertiden lades desse merendels neder, och
taktes med någon hästegödsel.» Linné, 1. c., s. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>