Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hvilkets hårda stam af tiden sjelf gör gäck.
Et träd som ler åt storm och Nordan vädrens brak,
Hvars ålderstegna topp, de höga skyar nalkas,
Som gör det mörka lugn, hvar under herden svalkas,
Och döljer lundars Drott in under gröna tak:
Som i den djerfva köl, de stolta böljor skär,
Som från vår kalla strand, de svarta Asar gäster,
Som sig, med tunga jern på Capska banken faster
Och på sin styfva rygg, Ost-indisk börda bär.
Gak Sång Gudinna in i Ekens helga lund,
Där krönta tjurars blod, för offerknifven runnet
Och där, en helgad eld, på svarta stenen brunnet,
Sätt dig i skuggan där, och spela än en stund.
Men, täcka Nymph, jag ser, Du redan rådvill står,
Du finner ej igen de älskeliga lunder,
Som fordom lifvat upp de svala aftonstunder,
När, under lummig Ek, Du på Din harpa slår.
Jag ser Dig häpen fly, och hjertat pickar än.
Hvem är då, som så hårdt i Eke lunden rustar?
Mån ilskne dvärjen där, för tunga släggan pustar,
Och smider vassa svärd åt Odens bardamän?
Jo, folk kan bullra än, som Thor, när han är vred,
Och med en blixt af krut en åskevigge föra
Men månne ingen kan, det dunder-pulfver göra,
Om det ej lagas til, vid eld al Eke-ved?
Krat-sjudaren är hit, nu kommen med sit skrå,
Och med sin bilas gny vår Göthska fägring hotar,
Om ej et hushålls vett en sådan fara motar1
Med några nya rön, at göra krut ändå
Nu sakne vi de löf, som Junos stänger klädt,
På helge Johans quäll, dem bonde-flickor bröto,
Af gröna Eke-blad, som ej i lunden tröto,
Fick Fröja offer förr i kransar bundne tätt.
Nu går en herde trött och fåfängt söker skjul;
Dy middags solen här den klena Sippan bränner,
At han med möda sjelf sit gamla läge känner,
Då mäst al oplögd mark står naken torr och ful.
Mån tro då ingen fins bland Göther ännu quar?
Som Yme Jättes hår sin förra växt kan gifva,
At de så grofva nu, som fordom måtte blifva,
At han ej skallig blir på sina gamla dar.
En kulle utan Ek, en by förutan träd,
Så skröplig utsigt ger, som mun förutan tänder,
Som hjesse utan hår, som armar utan händer,
1 Det är bekant, at Rådman Lund i Linköping, ingifvit något förslag i
denna saken. Det vore önskeligt, at både han och flere upmuntrades at söka
någon väg, som kunde leda både til uphjelpandet af denna för Riket nyttiga
handtering, och tillika våra snart utödde Ek-skogars besparing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
