Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Humlegård är oss en angelägen sak,1
När den sin klappur-sten i kupan har, och risas,
Och lägges med förstånd, som uti Brunsvig visas.
Han vil ock hafva lugn, så väl som vår Tobak:
Bör derför bli betäkt mot stormars hårda ras.
Til denna ändan vi ej Kor ge-Pilen glömma:
Han kan för sådant våld de klöka plantor gömma,
Som skulle annars gå af hvirflen uti kras.
Jag lämnar nu de falt, som af naturens vård,
Med mindre konst och hjelp, så mycken fägring vinna
Och vil i trägårds ans min ro här efter finna;
Ty hvad kan liknas vid en vacker örtegård,
Som af förståndig hand från början blifvit skött?
Den späda våren där med all sin täckhet lyser,
Sjelf trumpne höstens mun åt mogna frugter myser.
Ja, vintren söfver här, hvad annorstäds är dödt.
De trötta sinnen här sin hvila finna bäst,
Där buskar löf och trän de jämna fälten sira,
Där blommor i sin pragt, få sina giften fira
Och Bien dansa lätt på deras bröllops-fåst.
Hvem är då väl, som har en så orörlig själ,
At han på sådan ort ej Himla-nöje känner;
Dock gifves folk, som är så litet sina vänner,
At de förbjuda sig, et sådant jordiskt väl.
Låt oss ej vara de, som hata så vår ro,
Låt ingen utaf oss det usla folket likna,2
Som utan lugn af trän, för starka vädren kikna
Och utan trägårds skygd, på skarpna fältet bo.
Den trägård ligger bäst, som sluttar söder åt,
Och har en jämnad plan, dit syran icke hinner,
Som ifrån höga berg och backar ofta rinner,
Då jorden här utaf, blir kinkig, kall och våt.
Dock mångenstädes kan, et sådant hufvudfel,
För ortens läge skul, på intet sätt undvikas:
Då bör han längs och tvärs med djupa grafvar dikas,
Som sen med Kråke-ris upfyllas til en del.
Sen skåttas jorden på och marken göres slät.
När man har såleds fått af platsen vattnet leda;
Så bör man tänka på för stormar honom freda,
1 Om Humlegårds plantering har Oeconom. Direct, och Provinc. Schäfern i
Skaraborgs lähn, Herr Mårt. Staaf, år 1759 utgifvit en vacker afhandling. Åfven
kunna härom läsas de frågor och svar; som i Kongl. Vettensk. Academ.
handlingar, öfver delta ämne äro inrykte.
2 t. e. i Upland, en del af Vester-Göthland och mäst hela Skånska
slätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
