Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. En liten prästson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
förut varit. En hög kyrkogårdsmur uppsattes, bårhus
uppfördes, klockan och stapeln blevo lagade.
Kyrkoherdens omsorg sträckte sig även till hans egen bostad. Han
var god ekonom och fick därför pengar över till att förbättra
prästgården, bl. a. fick husfrun en skön välvd källare till
sina förråd. I byggnaden fanns det två stora »stugor»
och fem kamrar. Den rymliga »gästsalen» hade små
fönster och bjälklag i taket. Bland möblerna där märktes
en stor, grovt arbetad kista, ett slags skafferi, som innehöll
många rariteter — bakverk, syltade bär och frukt m. m.
— till undfägnad för gäster. Det andra stora rummet
användes till vardagsstuga, matrum och arbetsrum. Där
surrade spinnrockar och dunkade vävstolar. I prästgården
var livet enkelt, flitigt och regelbundet; som ljusa avbrott
kommo de kyrkliga högtiderna med deras kära, traditionella
seder. Särskilt då var gästfriheten stor. Mot
församlingsborna var prästfrun god och givmild: höga och låga, rika
och fattiga behandlades så väl, att de alla berömde henne.
Alltid var hon stilla och from; sitt hus förestod hon med
flit och insikt; även till förståndet var hon rikt begåvad.
Med sin man levde hon i kärlek och sämja; sina barn
uppfostrade hon på ett berömligt sätt.
Av det arbetsamma, kärnfulla livet i sitt hem fick den
förstfödde sonen starka intryck, som blevo av den största
betydelse för hans karaktär och livsåskådning. Där ingöts
i hans väsen en äkta gudsfruktan, en naiv och from
världsåskådning. Men där grundlades också hans praktiska
läggning och hans stora arbetslust, hans vakna blick för alla
yttre realiteter i tillvaron. Som litet barn var han —
åtminstone som åskådare — med om sysslorna i vävkammare
och visthusbod, på äng och åker, i stall och ladugård.
Så fick han tidigt respekt och kärlek för praktiskt arbete.
I senare år — under tankens mödor — längtade han ofta
till det sunda friluftslivT, som är odalmännen beskärt.
Han mindes med tacksamhet sin barndoms vandringar med
2 Linné.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
