Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Självständig forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Flera gånger omarbetad ligger denna lilla skrift till grund
för en 1746 utgiven akademisk disputation Sponsalia
Plantarum, av vilken respondenten Johan Gustaf Wahlbom utgav
en svensk översättning: »Blomstrens Biläger».
Sedan Linnæus blivit övertygad, att ståndare och pistiller
äro de väsentligaste delarna i blomman »fick han i hågen
att göra en ny method öfver alla Wäxter». Snart kom han till
målet: ett nytt
växtsystem. Första utkastet
härtill, i huvudsak
färdigt för all framtid,
finnes redan i Linnæus’
manuskript till Hortus
Uplandicus 3, daterad
1730. Han kallar här
systemet »sin egen
method ». Detta system
vilar på följande
grundtankar: 1) växterna
fortplanta sig liksom
djuren 2) blomman är
platsen för »nuptiæ» Olof Celsius.
(bröllopet) 3) ståndare Ur Svenskt Panthéon av F. U. Wrangel.
och pistiller förrätta
den funktion, som är blommans huvuduppgift. Dessa
blomdelar böra alltså kunna erbjuda en indelningsgrund, som
räcker till för alla växter. Linnæus ansåg därför, att de
borde läggas till grund för systemet. Till följd av dessa
principer har systemet blivit kallat serualsystemet. Det är
i stort sett artificiellt, men flera av dess grupper äro
naturliga. Kring de större, släktrika klasserna har Linnæus
inpassat de mindre, som utfylla schemat.
Linnæus hade ännu ej fyllt 24 år, då sexualsystemet
första gången nedskrevs. Det ger sin upphovsman en
plats bland de främste av systematikens mästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
