Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Till Lappland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
betsfält, ägnat att pröva en ung forskares krafter. Ej
minst erbjöd fjällens växtvärld rika möjligheter för
intressanta upptäckter, därom vittnade vackra, färglagda
teckningar av lapska växter, som Rudbeck med egen hand
utfört och brukade visa för sina gäster. Det mesta av
det övriga under färden samlade forskningsmaterialet hade
— som redan nämnts — blivit förstört vid branden i
Uppsala. Lappland var och förblev alltså för den stora
allmänheten ett »terra incognita», mindre känt än många
främmande länder. Ej underligt, att Linnæus fick en stark
åtrå efter »de lappske fiällen» att där utforska »de tre
naturens riken» (botanik, zoologi och geologi).
Hans ställning i Uppsala blev under året 1731 i viss mån
förändrad. På våren hemkom medicine adjunkten Nils
Rosén från sin utländska resa; han var — liksom Linnæus
— en lovande vetenskapsman och lärjunge av Stobæus.
Av Uppsala universitets kansler hade han före utresan fått
löfte om att vid hemkomsten tillträda sin adjunktur och
börja tjänstgöra som professor Rudbecks vikarie.
Visserligen inträdde ej omedelbart någon förändring i Linnæus’
arbete; även på våren 1731 får han i uppdrag att — liksom
föregående år — hålla de botaniska demonstrationerna.
Det visar sig nu att han gått betydligt framåt; det är mera
säkerhet, mera vetenskapligt djup i hans framställning.
Två dagar i veckan föreläser han om botanikens »teori»,
ett för Uppsala fullkomligt nytt ämne, två dagar i
veckan demonstrerar han växter. Trots hans obestridliga
förtjänster — maken till botaniska lektioner meddelades
troligen ej på den tiden vid något annat universitet i
världen — blir Linnæus’ undervisning inom kort avbruten.
På senvåren får Rosén i uppdrag att från och med
midsommaren 1731 övertaga vikariatet för Rudbeck. Antagligen
fann Linnæus detta befogat, till följd av Roséns ställning
vid akademien. Åtminstone finnes i Linnæus’ anteckningar
från det året intet uttryck för harm eller bitterhet. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
