Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Ovisshet och nya uppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s4
torsgraden — allt är glömt för hans unga kärleks lycka
på Sveden, där »hans själs Linnéa» blommade.
Fastän i det längsta uppskjuten, kom dock till sist
avskedets stund.
»Kort blir fröjden, en farande sven
har aldrig rast eller ro.»
Den 18 och 19 februari tog Linnæus farväl av sina
Faluvänner och fick då månget bevis på tillgivenhet. De
unga Reuterholmarna,
hans disciplar, tackade
honom hjärtligt, och de-
ras föräldrar gåvo ho-
nom de bästa välönsk-
ningar med på färden.
Magister Brovallius ut-
lovade vänskapligt bi-
stånd, när så behövdes
— nu närmast att be-
fordra de nyförlovades
brev — andra vänner
skänkte penningar och
kläder. Mest påkostande
var avskedet från den
älskade och det kära
Moræiska hemmet. Sara
Sara Elisabeth Moræa. Efter olje- Elisabeth gav honom
färgsporträtt å Linnés Hammarby. »deligen och
skrifteligen sin trofasthet». I
avskedets stund gav Linnæus sitt hjärtas vän en dikt,
som han kallade »en älskades vale». I litterärt värde
höjer den sig ej mycket över vanlig »fästmanspoesi», men
några strofer torde dock vara av intresse:
»Ty skull icke jag
på min valetsdag
min Lisa så kär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
