Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I främmande land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Titelplansch ur Systema Naturæ. Tomus 3, Halle 1750.
klara, fulla ljus». Linnæus ville framlägga »en öfversikt
af naturföremålen, på det att den vetgirige skulle veta,
hvart han skulle styra sin kurs inom naturens ofantliga
riken». I den botaniska delen av Systema Naturæ inför
han alltså sin »egen metod», det redan omnämnda
sexualsystemet. Denna »metod» undanträngde inom kort alla
förut använda system; Linnæus vann genom det en
äreplats bland all världens botanister, som gåvo honom
hedersnamnet »Princeps botanicorum» (botanisternas furste).
Även djurriket systematiserade han lika djärvt som
snillrikt och på fasta grunder. Redan i första upplagan
av Systema Naturæ finna vi det nutida begreppet
ryggradsdjur uppdelat i fyra klasser: »Quadrupedia, Aves,
Amphibia (kräl- och groddjur) samt Pisces». Däggdjuren
delades från början i fem ordningar efter tändernas
beskaffenhet. Fåglarna delades i sju ordningar efter näbbens
beskaffenhet. I den tionde upplagan (1756), användes
för första gången för djurriket Linnæus binomenklatur
(= två namn för varje organism, ett för släktet och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
