Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Linnæus i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
gömt en del i »hafsens diup, en dehl commenderat uht till
de södre länder öfwer wintren, en dehl giömt i wrår och
hohl, en dehl aldeles dödat».
Icke ringa tid krävde arbetet för den nyss bildade
Vetenskapsakademien. Ett karaktärisbtiskt drag i den tidens
kulturliv var dess syfte att genom samverkan på det
andliga området främja kunskap och vitterhet. Denna
önskan var impulsen till de moderna akademierna, som
hade sitt urspung i Italien, där mot slutet av 1400-talet
de tre älsta akademierna stiftades, däribland en för
naturvetenskap. Exemplet följdes i Frankrike, England —
där Royal Society sedan mitten av 1600-talet verkat för
naturvetenskapernas förkovran — och Tyskland. Även
i Sverige uppkommo lärda samfund. Bland dem märktes
Vetenskapssocieteten i Uppsala, stiftad 1719. Detta
»bokvettsgille» skulle verka för att göra svenska
vetenskapsmäns forskning känd och värderad, även i utlandet;
det omfattade alla vetenskapsgrenar. På 1730-talet hade
satts i fråga att flytta Uppsalasocieteten till Stockholm.
Men i stället bildades där år 1739 ett samfund till
förnyande av de matematiska och naturvetenskapliga
lärdomsgrenarna. Detta nya samfund kallades för
Vetenskapsakademien. Bland stiftarna märktes Linnæus. Om
akademiens uppkomst berättar han följande: »Så snart jag
hemkom från mine resor 1738 blef jag besynnerligen
bekant med hr. cap. Trievald, som altid dref fäderneslandets
uppkomst. — — Under vår bekantskap talades dagel.
huru en wettenskaps societet borde inrättas i Stockholm,
som skrewo endast om œconomiske och praktiske saker
och det på modersmålet. — — Han trodde, att jag skulle
synnerlig därtill kunna bidraga med rön uti
naturalhistorien. — Hwar ewige gång wij woro tillsammans, eller
råkades i staden, talte wij om detta projectet; tills jag
äntelig sade honom att man borde begynna och tala mindre;
äfter någre dagar berättade han mig, att han talat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
