Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till Öland och Gottland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
ska vackert, allt tyst och lugnt. Dimman stod som små
moln öfver kärren men kunde ej upplyftas och det späda
gräset var daggfullt. Örrarna kuttrade långt borta;
trastarna mystrade i träd, och de andra små fåglarna kvittrade
hvar på sitt sätt. Rätt som vi kommo till Alsheda kyrka,
rann solen upp genom ett smalt moln.» Vid Ädelfors
guldgruva voro de resande framme kl. 6.
Följande morgon kom sällskapet till Växjö, där ett par
dagars uppehåll gjordes. Linnæus ger i dagboken följande
skildring av den stad, där han tillbragt sina skolår. »Den
var tämligen tätt bebodd, byggd med trähus, anlagd med
räta och ljusa gator, som nyligen voro med träd besatta,
ej synnerligt stor; här var landshövdingesäte och kansli,
biskopssäte och konsistorium, gymnasium och skola, inga
manufakturer utom tobaksspinneriet. Det sköna templet,
af S:t Sigfrid uppbyggat, stod nu ett bedrövligt spektakel,
sedan det af elden för ett år sedan — då åskan tände dess
höga torn, blef alldeles öfverrumpladt.» I Växjö träffade
Linnæus sin gamle lärare och vän, assessor Johan Rothman,
som fröjdades åt sin forne lärjunges framgång.
I Lenhovda socken observerades en del »vidskepelser efter
påfvedömet och hedenhös, som gärna hänga vid den
enfaldiga hopen och lättast underhållas i aflägsna provinser».
»När kreaturen dö bort för den ena, då gräfva de ned ett
as uti sin grannes åker eller dynghög, att olyckan
måtransporteras ifrån hans hjord till hans grannes.» »När någon
får rysning, därpå hetta, blöder näsblod eller hostar blod,
tror gemene man att den blifvit gastakryst och kurera
honom med bortläsande.»
Den 23 maj kl. 6 på morgonen var man i Kalmar efter
att hava rest hela natten. Staden »sågs utanpå helt
präktig med slott, batterier, grafvar, skansar och flera
dylika fästningsverk; belägenheten vid hafvet, den täcka
kyrkan och några stenhus gjorde honom behaglig. I staden
var intet vatten att tillgå, fast brunnar voro mest i var kors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
