Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Linnæus som professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
om de icke ens kunnat drömma, som ej blott kan nära och
mätta deras egen vetgirighet utan ock tjäna till gagn för
dem själfva och fäderneslandet. — — — Lyckliga svenskarna
om de blott hade kännedom om sina ägodelar. — — För en
nyblifven medicine doktor är det alldeles nödvändigt att
företaga resor inom fäderneslandet. Dels torde han kunna
få praktik bland allmogen, som gärna vända sig till en ny
läkare, dels torde han få lära sig en del ’husmedel’, som
i andra länder äro okända, men af vår allmoge användes
och lofordas såsom säkert verkande, ytterst värdefulla
och apoteksvaror öfverlägsna. — — Resorna böra vi
företaga under vår ungdoms dagar, medan kroppens och
själens spänstighet ännu står i blom, förr än familj, hem,
en älskad maka och husliga omsorger börjat ligga oss om
hjärtat. »
Linnæus avslöt detta föredrag med bön och tacksägelse:
»Dig, allsmäktige Gud, bringar jag först mitt
vördnadsfulla och ödmjuka tack för de omätliga välgerningar,
hvarmed jag under hela min lefnad genom din särskilda
omvårdnad och försyn blifvit öfverhopad. Ända sedan min
ungdom har Du så ledt mig, så styrt mina steg, att jag
under ett anspråkslöst och hederligt lefnadssätt samt
med den mest brinnande kunskapstörst vuxit upp till man.
Dig tackar jag ock därför, att jag under mina färder inom
och utom fäderneslandet, bland så många öfverhängande
faror alltid lämnats frisk och oskadad, att Du under mitt
öfriga lefnadslopp under fattigdomens tryckande börda
och allehanda andra besvärligheter alltid varit mig när med
Din allsmäktiga hjälp, slutligen, att under alla de många
ödets växlingar, för hvilka jag varit utsatt, under godt och
ondt, glädje och sorg, framgång och obehagligheter, Du
alltid stärkt mitt sinne, så att jag kunnat bära allt med
jämnmod, lugn och kraft.» Därefter frambar den nyvordne
professorn tacksägelser till konungen, drottningen,
akademiens kansler — greve Carl Gyllenborg — ärkebiskopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
