Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Linnæus som professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
tonde århundradet anlade italienarna botaniska trädgårdar,
ett lovvärt exempel, som alla de förnämsta akademierna
följde. Botaniska trädgårdar började anläggas: i Padua
1540, Pisa 1547, Bologna samma år, Paris 1570, Leyden 1577,
Leipzig 1580, Montpellier 1598, Jena 1629, Berlin 1714.
År 1637 beslöts av Consistorium academicum i närvaro
av dåvarande kanslern, Friherre Johan Skytte, att en
botanisk trädgård i Uppsala skulle anläggas på den tomt, där
nu akademiska sjukhuset är byggt, vilken tomt då var
använd till kungsträdgård. År 1657 började professorn
Olof Rudbeck anlägga den akademiska trädgården under
konung Carl Gustafs hägn (han hade från Holland hemfört
en mängd utländska växter och inbjudit studenterna att
beskåda dem, men saknat nog stor och lämplig lokal för
de stora skaror, som samlades för att betrakta dem). År
1662 skänkte Rudbeck hela den honom tillhöriga, av
byggnader och trädgårdsland bestående tomten, uppskattad
till ett värde af 3,950 daler kopparmynt. I december
samma år skänkte Uppsala stad till akademiska trädgården
fyra vid stora gatan belägna tomter. Rudbecks möda och
flit om trädgården framgår av hans förteckningar över där
odlade växter. I den sista av dem uppräknas 1,870
växter, bland dem 630 utländska. Han lät uppföra ett
växthus och alldeles invid detta gräva en brunn. Prefektens
eller botanices professorns bostad lät han bygga af bränt
tegel invid trädgården. 1691 öfverlämnade han
professorsämbetet till sin son Olof Rudbeck. Vid Uppsala brand blev
också den akademiska trädgården skadad, och därpå följde
en för denna bedrövlig epok. Under den korta tid Rosén hade
tillsyn öfver trädgården blev dess område fördubblat. Han
övertalade nämligen Rudbeckska arvingarna att sälja den
dem tillhöriga, intill den akademiska gränsande trädgården.»
Sedan Linnæus övertagit ledningen av den botaniska
trädgården, randades för denna bättre tider. Greve Carl
Gyllenborg — akademiens Cancellarius illustrissmus —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
